torsdag 1 november 2007

Ta re lugnt!

I början på veckan var det möte med coachen. Jag fick lite nya direktiv för träningen i november och lite bannor för att jag tränat för hårt. Budskapet var: ta re lugnt! Okej, jag tar det lugnt men det är svårt när motivationen och formen känns bra..

Har fått tag på en bättre begagnad Compex som jag försöker göra mig bekant med. Jag upplever att återhämtningen blir avsevärt mycket bättre när musklerna är slitna så den verkar fungera som det är tänkt.

I övrigt så kommer träningen successivt och långsamt att ökas framöver. Det är fortfarande väldigt lugn och sansad träning om jag ställer det i relation till hur jag tränade för ett år sedan. Men så gick ju det som det gick också...

Vintern verkar vara på väg till vårt land också. Jag är förberedd med både vintercyklar och dubbdäck, så kom igen bara vintern!

/Rickard Mattsson

söndag 28 oktober 2007

Att våga

Ytterligare en helg är till ända och ytterligare några träningspass har lagts till handlingarna. Löpning på lördag och MTB på söndag, båda passen kändes riktigt bra.

I övrigt så var nog helgens stora händelse att ICA Maxi i Birsta bjöd sina kunder på Kalles randiga med banansmak. Så fort jag såg vad som stod på stegade jag fram till provhörnan med modiga steg och tog mig en smakbit. Dom bjöd på rån med skyhögt GI-värde och kaviar med alldeles för mycket socker i. Åh, äntligen fick jag svaret på om den var äcklig eller bra. Jag trodde nog innan att den skulle smaka lite underligt.. Nu då jag själv testat kan jag lugna er, den är ätbar och den smakar faktiskt bra!

Imorgon måndag är det möte med coachen igen. Då ska vi prata igenom målen för nästa säsong och även vilken typ av träning som ska bedrivas under november.

/Rickard Mattsson

onsdag 24 oktober 2007

Dopad

En stor skillnad mellan 2006 och 2007 är att jag inte druckit någon alkohol under 2007. Nåja, jag har gjort några avsteg från principen men dom har varit få. I mitten av oktober kändes det som det var dags för lite doping i form av rött vin tillsammans med god mat såklart...



Nu blir det inga fler återfall på ett tag. Fokus är inställt på 2008 och ska jag vara i toppform till dess gäller det att ha ordning på vad man stoppar i sig.

Träningen inför 2008 går än så länge bra. Jag betar av pass efter pass som Fredrik lagt upp åt mig. Idag körde jag ett pass på trainern med inslag av teknikövningar. Låter rätt basic men man ska nog inte underskatta vad det ger i förlängningen.

Den som lever få se...

/Rickard Mattsson

lördag 20 oktober 2007

Mat och träning

När man tränar blir man hungrig så jag tar och kombinerar dessa två teman i detta inlägg.

Igår var det fredag igen. Då gjorde vi en väldigt god smörgåstårta. Efter maten blev det en och annan chokladbit (okejdå jag åt upp hela asken, den kostade ändå bara 69 kronor).

På lördag morgon bar det av på ett störtskönt MTB-pass. Jag körde i skogarna mellan Timrå och Vävland. Det var fullt med älgjägare i farten så jag var lite rädd för att bli skjuten. Tog och filmade lite med mobilen oxå..



Efter cykelpasset skulle det lagas en ny rätt. Wok med marinerade quorn-bitar, cashewnötter, ägg-nudlar, morötter, broccoli och tomater. Det blev grymt bra och det var nog precis vad kroppen behövde efter träningen.


Nu är det lördag kväll och fruktsalladen är färdighackad...

/Rickard Mattsson

torsdag 18 oktober 2007

Dagen som försvann

Idag var det en sån där dag som bara försvann. Äta, jobba, träna, sova typ. Efter dagens träningspass lagade jag i alla fall mat åt mig och min sambo som var ännu senare än mig hem.




Det blev en riktig återställare. Bulgur, marinerad och stekt kyckling, stekta cachewnötter och rivna morötter. Till detta ska det ätas tzatziki i mängder.

I övrigt så bedrivs det ganska lugn träning för tillfället. Tydligen ska man bli bra om man gör så, hur konstigt det nu än låter... Själv är jag aningen tveksam men det är ju värt ett försök. Det andra alternativet har jag redan utforskat och det var inte så lysande... ;)

/Rickard Mattsson

måndag 15 oktober 2007

Helgens strapatser

I helgen var jag vän med skogen alla dagar. På lördag sprang jag ett kort och hårt pass i terräng direkt efter frukost. Efter passet tog jag och sambon på oss vandringskängor och gick ut i skogen och åt lunch; mycket trevligt!

På söndag tog jag en tur i leran med min MTB och njöt hela vägen. Gav mig av direkt efter frukost och var relativt ensam ända tills slutet på passet då jag mötte några hundägare och pensionärer som var ute och vandrade runt i skogen. Kul att folk hejar och ser glada ut då man kommer och dundrar fram på cykel i skogen.

I helgen var det även premiär för cykling i snö. På höjderna i skogen låg snön kvar som föll under torsdagen. Hösten kom verkligen fort i år men jag hoppas att det dröjer ett tag innan snön lägger sig över vårt avlånga land.

En sak som jag upptäckt nu är hur pass mycket trevligare det är att cykla i skogen under hösten. När man kör landsväg får man tampas med väder och vind under denna årstid men då man bökar runt i leran är man ständigt skyddad och slipper mycket av detta obehag.

Variation förnöjer...

/Rickard Mattsson

fredag 12 oktober 2007

Fredag

Idag är det fredag och då ska det vara lite extra trevligt. För en del innebär det sprit och chips men för min del håller jag mig till vad naturen har att erbjuda...



Ja okej då, jag tar nog några bitar mörk choklad oxå.

/Rickard Mattsson

onsdag 10 oktober 2007

2008

Okej nu är det dags för mig att avslöja lite om 2008. Jag har medvetet varit rätt tyst om vad jag har tänkt göra under 2008, ända tills nu... Anledningen är dels att jag velat fokusera på 2007 så länge säsongen var igång och att jag inte velat ge mina konkurrenter några försprång eller snaskiga detaljer..

Här kommer 2008 i text och bilder, håll till godo!


För några år sedan tränade jag enbart för att det var roligt. Det fanns ingen tanke bakom utan jag cyklade bara lite MTB när andan föll på. När jag under 2005 började cykla racer fortsatte jag i samma stil ett tag. När det sedan var dags för vinterträning inför säsongen 2006 började jag fundera allt mer på hur man skulle träna för att bli riktigt bra. Den vintern körde jag mycket spinning, rodd, trappmaskin, gym och cykling. Effekterna på resultatet nästkommande säsong blev dramatiska, jag körde ifrån de flesta motionärer utan att ens fatta hur jag burit mig åt..

När säsongen 2006 var slut började jag direkt att träna inför 2007. Jag försökte att strukturera upp min träning utifrån min kunskapsnivå. Efter omständigheterna och med facit i hand lyckades jag väl ändå hyffsat med det måste jag säga.

Under sommaren 2007 började jag att fundera på vad jag skulle göra nästkommande säsong. Hur ska jag lyckas bli i ännu bättre form till 2008? Var frågan jag ställde mig själv. Att träna på i samma gamla bana som jag gjort de senaste åren hade säkert fungerat bra. Frågan är bara om jag verkligen skulle nå mitt eget genetiska maximum på det sättet...

Under augusti tog jag kontakt med Toppfysik och Fredrik Ericsson som är en av Sveriges mest ansedda personliga tränare för cyklister. Jag skickade in lite uppgifter om mig själv i hopp om att bli antagen för personlig träning inför och under säsongen 2008. Jag blev lite förvånad då jag fick positiv respons från Fredrik. Shit; jag var antagen! Jag tackade inte ja direkt utan var tvungen att fundera några dagar innan jag lämnade mitt besked. Frågorna i mitt huvud var många och Fredrik fick stå ut med att besvara några av dem. Den största frågan var nog ändå om det fortfarande skulle vara lika roligt att träna när varenda pass var styrt från någon annan...

Hur som helst, jag bestämde mig för att ett samarbete med Toppfysik är bättre än att försöka med något eget upplägg i ytterligare ett år. Startskottet i vårt samarbete var mitt test på LIVI den 17/9. Utifrån det testet bygger Fredrik månadsvisa träningsprogram till mig som gör att jag kommer att vara i bra form under cykelsäsongen 2008.

I och med detta slipper jag helt och hållet att tänka på träningsupplägget. Jag kan istället fokusera på själva utförandet (träningen). En företagsledning hade sagt: vi måste fokusera på kärnverksamheten och outsourca det som inte hör dit. Jag väljer att outsourca tänkandet och fokusera på det jag gör riktigt bra; tränandet!

Den första oktober började jag träna för Fredrik / Toppfysik och än så länge känns allt bra. Jag får tydliga instruktioner om hur och vad jag ska träna. Det bästa av allt är att träningen just nu är väldigt varierad, det gillar jag!


Som en del av er vet körde jag sönder min nybyggda tävlingscykel tidigt under 2007. Det tog väldigt lång tid att reda ut det med EvaldsMTB och Specialized men nu är det klart. Jag kommer att få en helt ny ram av 2008 årsmodell (se bilden ovan). Jag hoppas att den dimper ned redan nu under hösten så jag kan börja göra iordning den inför nästa säsong.

Alla har vi ett varumärke att skydda. Jag har sett till att skydda mitt genom att registrera domänen rickardmattsson.se. Den enda adress ni behöver lägga på minnet från och med nu är denna, då hittar ni lätt till min blogg.


Långsiktighet är ju A och O när det gäller träning. Jag och min sambo har redan bokat cykelsemester på Mallorca 2008. Den 5/4 åker vi och blir sedan borta till den 19/4. Två veckor på Mallorca med bra boende och halvpension. Det enda man behöver fokusera på då är cyklandet. Ser fram emot den resan enormt mycket!

För att få möjlighet till mer specifik racerträning under vintern har jag köpt en ny cykel. Fick tag på en begagnad Focus Cross Expert i rätt storlek. Har kört in den och tycker att den är en trevlig pryl. Till vintern ska den få dubbdäck och skärmar sedan blir det åka av..


Mitt tidigare inlägg från träningsrummet avslöjade kanske lite mer än vad jag hade tänkt. Min nya träningscykel är en Canyon Ultimate CF 5.0. Köpte den på Canyons utförsäljning nu under hösten och gjorde mig av med min gamla. Klart man ska ha karbonram även på träningscykeln!

Där har ni en del av mitt 2008. Det kan hända att jag avslöjar mer detaljer framöver...

/Rickard Mattsson

söndag 7 oktober 2007

Variation

Idag tränade jag i skogen, har upptäckt att det är rätt trevligt att cykla där igen...

Kunde inte låta bli att dokumentera en del av dagen då jag ändå hade mobilen med mig, håll till godo. En vurpa var nära oxå, det bjuder jag på. Lite svårt att filma med ena handen och försöka hantera cykeln med den andra.

I övrigt har den här söndagen varit helt vanligt tills nu på kvällen. Hade fått ett mail från Joost om att dom äntligen släppt sin TV-tjänst för publik beta-testning. Grymt tänkte jag och kastade mig över nedladdningsknappen på hemsidan. Joost är ju ett projekt med samma upphovsmän som ligger bakom Skype. Att titta på TV via datorn med hjälp av Joost fungerade klart över förväntan. Redan nu i beta-stadiet är det tillräckligt snabbt och kvalitetsmässigt tycker jag. Ett plus är att TV-kanalen Cycling-TV finns med i utbudet!

Prova själv på: http://www.joost.com/download/

/Rickard Mattsson

fredag 5 oktober 2007

Cykling på låtsas

Den här veckan körde jag mitt första trainerpass på länge. Filmade en del av passet så jag kan få hjälp att analysera om jag rör benen ekonomiskt och bra. Körde passet på min nya träningscykel för första gången och efter lite justeringar kändes allt bra.

Min förkylning verkar inte riktigt vilja ge med sig. Jag är fortfarande snorig men tränar på så gott det går ändå. Idag körde jag ett kortare pass MTB i det underbara höstvädret, det var omväxlande och trevligt!

/Rickard Mattsson

måndag 1 oktober 2007

Lidingöloppet 2007

I helgen var det dags för årets upplaga av Lidingöloppet. Som jag skrev tidigare drog jag på mig en förkylning under förra helgen. På onsdag förra veckan hade den brutit ut ordentligt men efter det blev det bara bättre och bättre. På fredag kände jag mig riktigt bra och på lördag morgon bestämde jag mig för att göra ett försök att springa Lidingöloppet trots allt...

Strategin hade jag gjort klar långt innan, men nu fick jag ändra den pga. förkylningen. Intalade mig själv att springa åtminstone 5 km för att testa om kroppen kändes bra. Kändes det inte bra skulle jag bryta direkt istället för att sega mig igenom 30 km med ett taskigt resultat som följd.

När jag vaknade upp på lördag morgon var det inte allt för inspirerande väder på Lidingö. Tunga moln hängde ned från himlen men det var bara ett lätt duggregn som sipprade ned från dem. Temperaturen var hygglig och luftfuktigheten var hög.

Min start gick 12:40 och under de första kilometrarna kändes kroppen bra, precis som vanligt faktiskt. Jag tänkte för mig själv att det var ju skönt att förkylningen hade gett med sig. Tempot under första biten av loppet var klart hanterbart,första kilometern gick på bra precis 5 minuter vilket var aningen långsammare än jag hade tänkt mig.

Tempot höjdes sakta men säkert samtidigt som regnet tilltog. Mina glasögon immade igen och jag hade väldigt svårt att se vart jag sprang. Fortsatte vidare och när jag passerade 5 km kontrollen var jag någon minut långsammare än plan.


Efter 5 km kom trögheten smygande i kroppen. Löpningen gick tyngre och tyngre. Jag hade svårt att se eftersom glasögonen hade immat igen och benen kändes mer och mer som betongblock. Vid en lång och brant utförslöpa drog jag på mig kramp i båda lårmusklerna vilket ytterligare förvärrade läget. Tog då en tablett mot kramp som hjälpte ganska bra. Sprang vidare och passerade depån vid 10 km, strax därefter klev jag av och bröt loppet eftersom kroppen inte kändes bra. Better safe than sorry..

Årets Lidingölopp blev min sista tävling för året. Nu väntar lite lugnare träning ett tag men först och främst ska jag bli helt fri från min förkylning som fortfarande sitter i. På lördag kväll firade jag och min sambo årets säsong med en bit god mat i Stockholm. Tycker trots allt att jag gjort bra insatser och prestationer under den här säsongen. Mitt mål med löpningen för i år var ju att springa milen på under 45 minuter. Det har jag fixat och kan således sätta upp nya mål för nästa säsong. När det gäller cyklingen hade jag år 2007 som ett läroår. Jag provade på tävlingar för första gången och har lärt mig ett och annat därifrån.

Nästa år blir det nya tag med nya målsättningar...

Ingen kommer ihåg en fegis!

/Rickard Mattsson

måndag 24 september 2007

Aatjoo!

I helgen hände det. Efter att kollegor, familjemedlemmar och vänner snörvlat, hostat och nyst intensivt under de senaste veckorna åkte jag själv dit till slut. Natten mellan lördag och söndag sov jag dåligt, likaså natten mellan söndag och måndag. Kände mig trött och hängig på söndag men jag hade ändå vilodag planerad då så det gjorde inte så mycket.

Idag måndag var det lite värre, när jag vaknade satt det nåt i halsen. Så brukar mina förkylningar starta sedan sprider de sig neröver i halsen samtidigt som smärtan tilltar och snoret börjar rinna mer och mer. Synd om detta ska sätta stopp för min sista utmaning iår, Lidingöloppet som går nu på lördag 29/9...

Som vanligt gör jag allt i min makt för att lyckas. Idag gick jag till Apoteket och köpte mig lite Enchinagard. Ska knarka det i några dagar nu samt vila så får vi se hur läget är i slutet av veckan. Det vore ju synd att behöva sumpa en hel helg i Stockholm med ett trevligt löplopp nu när jag tränat stenhårt för att bli i kanonform (tänk på det nästa gång ni är förkylda).


Originalplanen var att till en början träna rätt hårt den här veckan och sedan successivt trappa ned på träningen fram emot helgen. Nu blir det istället ingen träning alls som det ser ut; tråkigt! Men nu är det viktigaste att bli så pass bra att jag kan springa på lördag. Om jag deltar gör jag det fullt ut annars får det vara. Inga halvdanna resultat från min sida tack.

Snart är det dags för ett till glas Echinagard...

/Rickard Mattsson

onsdag 19 september 2007

Piskad 50 gånger


Idag var det löpintervaller på schemat. Kort uppvärmning, kort-korta intervaller med kort vila och en ganska lång nedvarvning. Totalt 45 min kvalitetsträning och strax över 50 intervaller. Pulsen svarade fint och kroppen kändes bra. Imorgon kör jag ett pass på cykeln igen, det ser jag fram emot.

/Rickard Mattsson

tisdag 18 september 2007

Flipp!

Igår var jag och besökte LIVI i Falun för att göra ett konditionstest på cykel. Intresset kring mitt test var stort. En del (inga namn nämnda) kontaktade till och med personalen på LIVI efter mitt test för att få veta hur det gick.. Andra använde mer konventionella metoder som sms och mail för att höra hur det gick.. Kul att intresset är stort tycker jag! Hur som helst så gick testet bra och jag fick ett kvitto på att jag faktiskt har utvecklats positivt även på cykeln.

I november 2006 då jag testade mig sist hade jag tex. ett VO2Max-värde på 67 (ml/kg/min), igår hade jag ett VO2Max-värde på 72 (ml/kg/min). Den förbättringen är mycket bra! Jag har försökt att träna upp syreupptaget under den senaste tiden och att det gett effekt känns skönt.

När man borrar djupare i datat från LIVI-testet ser man att effektutveckling kontra puls är betydligt mycket bättre nu än för tio månader sedan. Förra året nådde jag min tröskelpuls redan vid rampen på 190 watt. Igår låg jag några bpm under tröskelpuls på 225 watt rampen. Här följer några exempel.

2006, effekt - puls
85 watt - 137 bpm
120 watt - 145 bpm
155 watt - 164 bpm
190 watt - 172 bpm
225 watt - 180 bpm
260 watt - 186 bpm

2007, effekt - puls
85 watt - 107 bpm
120 watt - 128 bpm
155 watt - 141 bpm
190 watt - 157 bpm
225 watt - 168 bpm
260 watt - 179 bpm
295 watt - 191 bpm

Man ser även att koncentrationen av laktat vid en given belastning/puls har gått ned avsevärt sedan det förra testet. Min egen uppskattning under testet enligt borg-skala var rakt igenom lägre än vid det förra testet. Under den näst sista rampen låg jag på maxpuls (191 bpm) strax över en minut, det har jag aldrig klarat tidigare. När jag hade kört den sista rampen och gått in i väggen gick min puls från max på 191 bpm ned till 97 bpm på två minuter, detta tyder på bra återhämtningsförmåga och att jag är i bra form för tillfället.


Sammantaget är jag nöjd med vad jag åstadkommit på egen hand under det senaste året. Jag har ökat tröskel-effekten med cirka 35-40 watt samtidigt som jag förbättrat mitt VO2Max från 67 till 72.

/Rickard Mattsson

söndag 16 september 2007

Flipp eller flopp?

Imorgon (17/9) är det dags för LIVI-test. Efter lunch åker jag ned till Falun och genomför ett konditionstest på cykel. Det är då jag får veta om jag tränat skitdåligt eller skitbra under de senaste tio månaderna. Min förhoppning är att jag åtminstone gjort några små framsteg här och var. Återkommer med rapport om jag överlever testet ;).

/Rickard Mattsson

söndag 9 september 2007

Snyft

Nu är det dags att göra sig av med en gammal vän. Jag och min vän har tillbringat många timmar och mil tillsammans genom åren. Imorgon åker min vän tillbaka till Göteborg där jag köpte den för tre år sedan. Jag hoppas att den blir använd mycket, hårt och ofta av den nya ägaren. Snyft...

Inom kort kommer jag att träna på en annan cykel, återkommer till det i ett senare inlägg.

Idag avslutade jag ytterligare en lyckad träningsperiod. Nu väntar en vecka med lite mindre träning och mer vila. I slutet på veckan börjar jag att ladda inför LIVI-testet den 17/9.

De senaste veckorna har som sagt gått bra när man ser till träningen. Den här veckan har jag cyklat 440 km och sprungit 30 km. Förra veckan cyklade jag 330 km och sprang 30 km, veckan före det cyklade jag 320 km och sprang 10 km. Hittills i år har det blivit 745 mil på cykeln vilket jag tycker är rätt bra med tanke på överträning och skadan i vintras/våras. Någon som blir avskräckt?

Nu börjar viloveckan!

/Rickard Mattsson

fredag 7 september 2007

Sista rycket


Nu är det sista rycket som gäller för den här säsongen. Två saker återstår innan jag stänger året och börjar fokusera på 2008. Det första är ett LIVI-test som ska genomföras måndagen den 17/9. Då ska kroppen få lida och då får jag även ett kvitto på hur jag utvecklats under de senaste tio månaderna. På LIVI kommer jag att utföra ett sk. padilla-test på testcykel. Det innebär att man börjar cykla med låg effekt, tar en paus, mäter laktat i blodet och gör en uppskattning på hur jobbigt det är. Därefter ökas effekten och nya prover görs under en viloperiod. Så där håller testet på tills man väggar och når maxpuls. Min förhoppning är att jag tills i år utvecklats positivt när det gäller laktattålighet och syreupptagningsförmåga. Återkommer med rapport efter testet.


Det andra som återstår i år är Lidingöloppet. Det går sista helgen i september. Lite konstigt men jag tycker själv att jag utvecklats mer inom löpning till i år än vad jag gjort inom cykling. Ändå är det på cyklingen som jag lagt 98% av träningen. Med mina fina tider på löploppen under sensommaren har jag lyckats seeda fram mig till startgrupp #2 på Lidingöloppet. Det är ledet efter elit vilket känns nästan lite overkligt; jag är ju ingen löpare juh!


I och med Lidingöloppet stänger jag sedan år 2007 och tar sikte på 2008. Vad som händer då återkommer jag till i ett senare inlägg, håll utkik...


Just nu är jag inne på den tredje veckan i min träningsperiodisering. Det innebär att jag drar ned på intensitet och ökar på mängd istället. Jag kör mest distanspass både på cykeln och i löparspåren under den här veckan. Överträningssymptomen börjar komma smygande under den här veckan och att kroppen egentligen vill vila börjar bli ganska uppenbart. Nästa vecka är det vilovecka och även uppladdning inför LIVI-testet den 17:e.


/Rickard Mattsson

lördag 1 september 2007

Prylar

Att jag gillar prylar har nog de flesta redan förstått. På senare tid har det dock blivit allt svårare att övertyga mig om prylars värde, har av den anledningen köpt ganska lite sånt på sistone (förutom cykelprylar då).

När jag fyllde år fick jag lite pengar som jag skulle använda till något jag behövde. Jag tyckte själv att jag behövde en GPS så jag började kika vad marknaden hade att erbjuda. Runt 3-4000:- var man tvungen att lägga om man ville ha en GPS med europakartor. Hmm, hade hela tiden sneglat mot mobilhållet också men velade fram och tillbaka. Var det en GPS jag ville ha eller var det en multipryl med inbyggd GPS? Ja ibland är det svårt med lyxproblem...

Jag bestämde mig i alla fall för att en Nokia N95 skulle klara mina krav både när det gäller att vara telefon och GPS. I måndags fick jag den och jag är fortfarande förvånad över vad dom på Nokia lyckats med. Prylen kan ju allt och lite till. Nu när jag har haft den i fem dagar har jag nästan gått igenom alla funktioner. Idag testade jag GPS:en i bilen, navigerade utan problem hemifrån till södra berget där dagens löppass på 20 km skulle avverkas.

Igår när jag körde distanspass på cykeln låg N95:an i ryggfickan och musiken ur spelaren ljöd i öronen. Kameran provade jag också, 5 megapixel ger otroligt bra bilder för att vara en mobilkamera, se exempel nedan.


Det enda som återstår nu är att testa mediaspelaren, måste tanka ned någon bra film och lägga över på 4Gb-kortet som jag petat in i den ;).

Jo föresten, fixade ju det trådlösa nätverket i den oxå så nu kan jag använda den i mitt trådlösa nätverk hemma! Det är ju perfekt för då kan man alltid ha koll på tex. mailen utan att ha datorn igång...

Vilken grym pryl!

/Rickard Mattsson

torsdag 30 augusti 2007

6x6

Idag körde jag intervaller på cykeln. Kroppen var lite seg i början så jag bestämde mig för att korta ned intervallerna och bara köra dem i sex minuter. Efter sex såna intervaller kändes det som jag gett kroppen nog med stryk för dagen. Nu får den vila till imorgon, då kör jag distans.

/Rickard Mattsson

onsdag 29 augusti 2007

Höstvibbar

Så här i efterhand kan man nog konstatera att förra veckan var den sista sommarveckan för året. Tråkigt men svårt att göra något åt. Jag trivs bäst på sommaren, då tränar och presterar jag som allra bäst. Nu när hösten är i antågande brukar träningen gå allt trögare.

Idag var det dags att köra lite effektiva löpintervaller på lunchen. Ökade på med några extra idag och klämde ca 55-60 st. Hela passet kändes skönt och mot slutet kändes det som jag hade bra teknik och power i benen. Kanske man blir hård till Lidingöloppet ändå?

Just nu är jag inne på vecka två, den består av lite alla möjliga pass. Typ som att gå på macken och köpa gott & blandat. Igår körde jag styrkeintervaller på utväxlingen 50/11. Benen kändes lagom möra efter några långa styrkeintervaller men idag var dom som nya igen, nåja nästan i alla fall...

/Rickard Mattsson

söndag 26 augusti 2007

Norrländska Mästerskapen 2007

Förra helgen fick jag reda på att det gick en tävling som heter Norrländska Mästerskapen. Det var på Broarna Runt som jag hörde talas om denna tävling. Åkte hem och letade febrilt på webben efter information. På söndagen hittade jag inbjudan och på måndagen anmälde jag mig trots att jag missat sista anmälningsdagen (det gör jag ofta).

Fick planera om träningen lite den här veckan med tanke på den "nya" tävlingen som dök upp. Körde hårt tisdag, onsdag och torsdag sedan trappade jag ned träningen och vilade helt och hållet på lördag. På lördag-kväll åkte jag ned till Järvsö där tävlingen skulle gå, närmare bestämt vid Stenegård som ligger ganska centralt i Järvsö. Kom dit ganska sent på lördag kväll, åkte och tittade på starten så jag visste var den var sedan åkte jag till Järvsö hotell där jag hade bokat rum. Hämtade nyckeln, bar in cykeln och övrigt nödvändigt och gick direkt och lade mig för att sova. Somnade direkt och sov hela natten, vaknade nio timmar senare hur utvilad som helst. Åt hotellets frukostbuffé och gjorde mig iordning för starten som skulle gå klockan 09:00.

Åkte från hotellet strax efter 8-tiden och kom i god tid till startområdet. Packade upp cykeln och hämtade nummerlapp. Fick till en hyggligt lång uppvärmning, tror det blev cirka 20 min.

Loppet gick på en varvbana där varje varv var 21 km långt och vi skulle avverka fem varv. Första tre kilometrarna av banan bestod av en enda lång backe. När starten gick fick vi åka bakom startbilen ganska länge, uppskattningsvis 3 km. Redan på första varvet skedde den avgörande utbrytningen som jag tyvärr missade totalt. Måste bli bättre på att jaga ikapp alla utrytningar då jag oftast kör helt ensam för min klubb. Eftersom alla lag fått med minst en gubbe i utbrytargruppen blev dragviljan till en början dålig. På första varvet kändes väl min kropp sisådär men på de resterande fyra varven lossnade det rejält. På varv tre, fyra och fem var det jag som drog upp klungan för backen efter start och stundtals fick vi till ett ganska bra teamwork för att jaga ikapp utbrytarna. Det var nämligen som så att den IF Castor-cyklist som var med i utbrytningen fick punktering ganska tidigt och då blev det helt plötsligt fart på övriga i IF Castor. Jag hjälpte till med dragarbetet så gott det gick men även såna situationer är svåra då man är helt ensam från klubben. Hur som helst, bara att bita ihop och lida.

På det sista varvet hade jag tappat räkningen så jag fick fråga vilket varv vi var inne på, lite lurigt är det med varvlopp... Utbrytargruppen låg cirka 3 minuter före oss då vi gick in på det sista varvet, ingen gjorde här några försök att ta in detta avstånd utan det blev stundtals rätt avslagen körning ända tills sista biten in mot mål. Här hade vi en enorm motvind och det blev rätt svårt att köra. Helt plötsligt blev det en kamp mot vinden istället för övriga medtävlanden. Jag försökte leta en bra position men det var svårt, låg ganska långt bak och sökte mig framåt då jag började skymta målet. Med bara några hundra meter från målet sker en vurpa, två cyklister hakar i varandra och går i diket. Jag passerar några in mot målet och får till slut en nionde placering i min klass. Kroppen kändes otroligt bra idag, kommer faktiskt inte ihåg när det sist kändes så bra på cykeln som idag. Synd bara att jag missade utbrytningen..


Lite data från Norrländska Mästerskapen:

Tid: 2:48:22 (tim:min:sek)
Snitthastighet: 36,9 km/h
Maxhastighet: 67,6 km/h
Distans: 105 km
Höjdmeter: 998 hm
Antal startanden: 17 (i min klass)
Placering: 9

Resultatlistor från samtliga klasser finns här.

Även om inte alla förstått det så har åtminstone Google fattat vem som ska vara först!

Syns man inte så finns man inte...

/Rickard Mattsson

onsdag 22 augusti 2007

Tillbaka i gruvan

Åtta veckor går fort när man har kul. Kul har man när man gör det man gillar. Jag gillar att cykla och träna hårt. Under mina åtta veckor som jag hade semester blev det några mil... Nu är det ju som så att semestern är slut och sedan i måndags har jag börjat jobba igen. Den första veckan brukar alltid vara en tung period men i år har jag inte känt så.


Idag var det dags att återuppta en gammal bekant träningsform; lunchlöpningen. Jag körde korta intervaller för att träna syreupptagningsförmågan. Det blev strax över 50 intervaller där jag under varje intervall piskade upp pulsen så högt som möjligt. Grymt tidseffektiv träning och väldigt enkel att utföra, allt som behövs får med enkelthet plats i ryggsäcken. Sedan kan ju själva löpningen utföras vart som helst.

/Rickard Mattsson

söndag 19 augusti 2007

Sundsvallsloppet 2007

Två lopp samma helg, kan det vara nåt? Igår var det stenhård körning då vi gick loss på Broarna Runt och idag var det Sundsvallsloppet. Gjorde mitt bästa däremellan för att ladda om. Kolhydratdepåerna försökte jag desperat fylla, det slutade med att magen ballade ur strax före dagens start. Hur som helst, när jag vaknade idag så bestämde jag mig för att delta i Sundsvallsloppet, benen kändes rätt bra med tanke på 155 km linjelopp på cykel dagen innan.

Snörade återigen på mig tävlingsskorna och värmde upp. Benen kändes som två betongblock så jag tänkte för mig själv att idag blir det nog inget personligt rekord direkt..
Sundsvallsloppet har start och mål vid balders idrottsanläggning. Starten gick 12:00 och jag var där en timme innan för att göra anmälan och för att få en ordentlig uppvärmning. När startskottet gick var det som vanligt plattan i mattan som gällde. Hängde med rätt bra de första hundra metrarna men sedan märktes det att jag kört linjelopp dagen innan. Fick slå av lite på takten och försöka hitta mitt eget tempo istället för att försöka hänga med dom bästa. Blev i detta läge passerad av 4-6 personer och framför dem låg ytterligare 5-8 stycken. Ovan syns ännu en pulskurva, denna är från idag och är faktiskt ännu värre än den från förra veckan. Jag noterade att pulsen var under 180 vid ett tillfälle under loppet och då hade jag 179 bpm, måste haft en svacka då. Lyckades hålla min position rätt bra genom loppet, blev passerad av någon i nedförsbacke och sprang sedan om när det blev uppför. När jag passerade 5 km markeringen hade jag tiden 19:39 och trodde då att jag kanske skulle kunna klara att springa hela loppet på under 40 minuter. Efter det blev det några elaka uppförsbackar men även några nedförslöpor, kände att jag tappade lite tid och fart då...

När jag kom i mål såg jag tydligen ut så här :).. Jo personligt rekord blev det i alla fall på distansen, 41:23 blev tiden och tempot var exakt samma som jag hade víd Höga Kusten Marathon förra helgen.


Lite data från Sundsvallsloppet:
Distans: 10 km
Höjdmeter: 145 hm
Tempo snitt: 4:08 min/km
Snittpuls: 182 bpm
Tid (egen): 41:23
Tid (officiell): 41:24
Antal startanden: 115
Placering: 20
Den kompletta resultatlistan hittar du här.
/Rickard Mattsson

lördag 18 augusti 2007

Broarna Runt 2007

Idag var det dags för årets upplaga av Broarna Runt i Höga Kusten. Loppet startar i Kramfors och går sedan till Sollefteå. Därefter viker man av och kör söderut tillbaka mot Höga Kusten bron och Kramfors. Nytt för i år var bergspriser. Först upp till toppen vid Mosjöskogen vann 2000 kr.

Jaja, starten gick och jag kände redan då en viss tendens till seghet i benen. Det var många orutinerade med och det var stört omöjligt att få till någon vettig klungkörning. Några utbrytningsförsök gjordes där jag var med i några. Första delen av loppet var en enda lång gäspning tycker jag. Det verkade som ingen vill slösa onödigt med energi innan bergspriset så vi var bara en handfull personer som skötte dragjobbet.

När det var dags för berspriset hängde jag med bra och när det var 300 meter kvar till toppen dunkade jag på för allt vad kroppen klarade av. Jag flög förbi övriga och låg först, kände att jag hade priset inom räckhåll. Men med 50 meter kvar till toppen tog krafterna slut, min maxpuls för dagen var uppnådd och jag blev passerad precis innan toppen. Blev ändå trea upp men det var vinst som räknades där, satan!

Loppet gick sedan vidare i samma stil som innan, dvs. dragviljan var låg. Efter ett tag ledsnade jag på läget och lade mig en bit bak i klungan för att spara på krafterna. Bestämde mig redan då för att ge allt i Lungviksbacken där min förhoppning var att fältet skulle spricka upp rejält och "gratisåkarna" skulle bli avhängda.

När vi kommer till Lungviksbacken är vi några stycken som kör hårt uppför, antar att andra haft samma idé. När vi kommer upp på krönet bildar vi snabbt belgisk kedja och drar ifrån övriga. Uppskattningsvis var vi 10-15 stycken med i denna klunga och vi lyckas hålla de andra bakom oss resten av vägen in mot målet. Jag tror att det är fler som blir avhängda under resan in mot mål, vi är nog snarare runt 10 stycken när vi har fem kilometer kvar till målet i Kramfors. Med några hundra meter kvar till målet är det så dags att ge allt som finns kvar i kroppen (vilket inte var mycket). Lyckades lägga mig som tvåa men vi båda blev passerade strax innan mål och jag pressade mig in på en fjärde plats till slut. Ganska nöjd med det trots allt, benen var sega hela dagen och mycket slit blev det eftersom dragviljan var låg. Dessutom blev inte kroppen sig själv igen efter sprinten upp till bergspriset.

Lite data från Broarna Runt:

Tid: 4:11 (tim:min)
Snitthastighet: 37,0 km/h
Maxhastighet: 64,4 km/h
Snittpuls: 156 bpm
Energiförbrukning: 3172 kcal
Distans: 155,5 km
Höjdmeter: 1014 m
Placering: 3:a & 4:a

/Rickard Mattsson

torsdag 16 augusti 2007

Åtta hårda fakta/vanor



Tom utmanade mig, ni kan läsa mer på Toms sida: I huvudet på Wieselblad Detta var utmaningen:

* Bloggaren skriver ner åtta fakta/vanor om sig själv.

* Den som blivit tagged/utmanad skriver en egen bloggpost om sina åtta fakta/vanor och skriver in dessa regler.

* I slutet av bloggen väljer du ut åtta personer som du utmanar och skriver deras namn. Glöm inte lämna en kommentar i deras bloggar så att de vet att de blivit utmanade och bör läsa din blogg.

Här är mina åtta hårda fakta/vanor:
  1. När jag var liten prenumererade jag på tidningen Bamse. När jag blev större ville jag vara lika hård som alla andra i klassen och bytte Bamse mot Tarzan. Ska jag vara ärlig gillade jag nog Bamse bäst hela tiden för Tarzan var lite för hård för mig.


  2. I mitt liv är allt en tävling. Jag tävlar med mig själv när jag ställer in saker i diskmaskinen (jag kan säkert få in nåt till innan jag kör igång den). Jag klipper gräsmattan på tid (det har jag alltid gjort och kommer nog alltid att göra). Om någon skriver ett dokument så försöker jag att göra det bättre. Jag hinner nog med en till sak innan det där mötet... Det är nog anledningen till att jag oftast missar tiden och kommer lite sent..


  3. Jag älskar utmaningar!


  4. När jag var fyra år åkte jag och mina föräldrar till Grekland i två veckor. Där fick jag köra en riktig bil för första gången (ja jag var fyra år), det var en beach-buggy och jag var överlycklig hur länge som helst (tack pappa).


  5. Under resan till Grekland (ovan) åt jag enbart Spaghetti Bolognese i 14 dagar!


  6. När jag är ute och cyklar och ser en cyklist långt borta så måste jag om till varje pris.


  7. För sju år sedan (år 2000) var jag 23 år och vägde 80 kg. Jag var i heltaskig form även fast jag inte visste det. Började sedemera att promenera på fritiden och kilona rasade sakta men säkert. På två år gick jag ned 20 kg i vikt. Cykla gjorde jag väldigt mycket i min ungdom men det var innan jag fick körkort, sedan glömde jag bort hur kul det var i några år. Vid 25 års ålder hittade jag tillbaka och på den vägen är det.

  8. Jag kör alltid för fort när jag kör bil. Är det 50 kör jag 80, är det 90 kör jag 120, är det 110 kör jag 140 osv. Blir galen på såna som kör exakt 50 då det är 50, har dom all tid i världen? Värst är nog ändå dom som alltid kör 70, oberoende av hastighetsbegränsning kör dom 70. På 50, 70, 90 och 110 kör dom 70. Man undrar om dom skulle köra 70 på autobahn också?

Att utmana åtta personer blir svårt då de jag vet om redan är inblandade i "härvan".

/Rickard Mattsson

söndag 12 augusti 2007

Shit!

Ja det känns som jag saknar ord för tillfället, därav rubriken. Idag söndag avslutar jag en träningsperiod som verkligen heter duga. Tre veckor av hård, hårdare och hårdast träning har det blivit, precis enligt plan. Varenda pass har varit lyckat även om jag varit seg en del dagar innan jag startat. Anledningen till att jag inte uppdaterat bloggen på ett tag är att jag tränat rätt hårt istället. Jag tänkte berätta med bilder och text hur min sista träningsvecka sett ut. Hela den veckan var det distansträning som gällde; att samla kilometrar och timmar var målet. Lyckades ganska bra med det nu när jag summerar veckan. 600 km i cykelsadeln, 22 timmar träning varav 20 på cykeln och ett personligt rekord har det blivit. Läs mer nedan...

Måndag, cyklade till Holm och sedan hem igen. Totalt 100 km och 3:14 tim i sadeln.


Tisdag, cyklade till Sollefteå och åt lunch på Statoil, åkte sedan hem igen. Totalt 220 km och 7:15 tim i sadeln.


På Statoil köpte jag mig en rockstjärnelunch bestående av en RedBull, Ahlgrens Bilar, drickyoghurt och en glass. Närå skojar bara, köpte en hamburgare och en korv oxå ;).


Onsdag, cyklade ut till Skatan i Njurunda, sedan tillbaka mot stan och till Töva och sedan hem via Kovland. Totalt 105 km och 3:34 tim i sadeln.


Torsdag, cyklade till Åstön och Skeppshamn. Totalt 90 km och 2:56 tim i sadeln.


Fredag, badade och vilade hela dagen inför Höga Kusten Marathon på lördag.


Lördag, Höga Kusten Marathon och distansen kvartsmarathon.

När jag vaknade på lördag morgon började jag med att väga mig. Vågen stannade på exakt 54 kg och det var jag nöjd med! Därefter tog jag på mig mina skor och sprang några gånger fram och tillbaka i huset för att känna hur kroppen kändes. Kroppen kändes grymt bra så nu gällde det att inte göra några dumma misstag inför start.

Förra året sprang jag hårt och fick då tiden 49:07 och kom på 29:e plats. I år hade jag som mål att springa två minuter snabbare och vara med på topp 20. Efter min knäskada som jag hade i våras har det bara blivit fem pass löpning så jag trodde själv att jag skulle ha lite svårt att klara av mitt mål men ingen kommer ihåg en fegis... När jag strax före start fick frågan vilket mål jag hade i år svarade jag ändå: "att förbättra tiden från 2006 med två minuter".

Förra året sprang jag löpartävlingarna i samma skor som jag använde under träning. Till i år hade jag köpt ett par tävlingsskor. Även löpning är en materialsport och kan jag köpa mig förbi mina konkurrenter på lagligt sätt så gör jag det. Köpte därför ett par Nike MayFly som jag provsprang förra veckan. Skorna väger 130 gram per sko och det är grymt lätt! I lördags var det dags att se vad de gick för då det verkligen gäller...


I år startade jag från startlinjen, förra året fegade jag lite och stod några meter bakom för att inte vara i vägen för de riktiga löparna, men i år fick dom tampas med en cyklist...

När starten gick var det bara till att tugga taggtråd. Jag gick ut hårt och lade mig på en nivå som jag trodde att jag kunde hålla hela distansen. De första två kilometrarna av banan består av en ganska brant backe. Efter första kilometern tittar jag på pulsklockan och ser att jag är snabb, 3:50 har jag vid första kilometerpassagen, shit tänkte jag! Samtidigt som jag noterade tiden på pulsklockan ser jag även min puls, den var 188 bpm just då och det är högt för att vara mig. Då jag testade mig på LIVI i november 2006 hade jag en tröskelpuls på 172 bpm och den högsta puls jag fått upp någonsin (maxpuls) är 191 bpm. Hur som helst, det fick bära eller brista, ingen kommer ju ihåg en fegis! Dessutom hade jag ju sagt innan start att jag skulle kapa två minuter från 2006. Sprang vidare i hårdast möjliga tempo. Tittade på pulsklockan lite då och då men noterade aldrig att min puls var under tröskelpulsen. Passerade kilometermarkeringarna i en rasande fart och när jag hade sprungit 10 km stod min klocka på 41:06 vilket är personligt rekord så det heter duga (tidigare har jag sprungit på 45:10 som snabbast under träning).



In mot målet i Nordingrå är det fortsatt plattan i mattan som gäller. Maxar verkligen ur kroppen hela varvet och på slutet trycker jag nästan gaspedalen genom golvet. När jag passerar mållinjen och stoppar min klockan ser jag den för mig smått fantastiska tiden 43:38:6! Jag blev nog mest förvånad själv tror jag. Efter ett tag inser jag att jag kapat hela sex minuter från förra årets tid med samma ansträngning. Det är ju en grym förbättring måste jag säga. Underbart att man kan bli bra på att springa enbart genom att träna cykling... Shit! Ovan syns pulskurvan från loppet, plattan i mattan som sagt...

Bild på mig precis innan målgången. Är man inte snabbast kan man åtminstone vara snyggast! Bilden är tagen av världens bästa syster, tack!


Efter loppet blev det nedvarvning, stretchning och dusch. Sedan åkte vi till nya Naturum vid Skuleberget och åt lunch. Jag tog pastasallad med kyckling och örtdressing. Grymt prisvärt och väldigt gott. Årets bästa lunch enligt mig och då är alla Statoil-sallader inräknade ;).

Lite data från Höga Kusten Marathon:

Distans: 10548,75 km
Höjdmeter: 301 hm
Tempo snitt: 4:08 min/km
Snittpuls: 180 bpm
Tid (egen): 43:38:6
Tid (officiell): 43:42
Antal startanden: 155
Placering: 18

För mer info om Höga Kusten Marathon, klicka här.

Söndag, cyklade till Åstön och Skeppshamn igen. Totalt 90 km och 2:45 tim i sadeln. Dagen avslutades med en timme styrketräning på Friskis gym.


Måndag 13/8, ja den dagen tillhör inte träningsveckan utan utgör den första dagen i min vilovecka. Det passar bra med tanke på att det är dagen då jag fyller 30 år. Då får jag hjälp av min syster och av min sambo med att fixa och ordna inför kvällens bjudning.

Ni som känner mig och är trogna läsare av bloggen, arbetskamrater, cyklister och övriga vänner. Ja ni får gärna komma förbi på en bit tårta och lite skitsnack på måndag kväll (det räcker till alla). Strunta i presenterna, jag värdesätter umgänget mer. Kom som ni är, ta med er livskamrat och eventuella barn. Tårta och andra onyttigheter serveras någon gång mellan 19:00-19:30, välkomna!

Shit jag fyller 30 år och har aldrig varit i så här bra form!

/Rickard Mattsson

torsdag 2 augusti 2007

Fotad

En av mina vänner har fotografering som hobby. Nu när vi båda har semester utnyttjade vi tillfället att ta lite actionbilder på mig. Det var i fredags förra veckan som jag tog ett annorlunda intervallpass ut mot njurunda där min fotointresserade vän Robert Åkerblom bor. Precis då vi skulle påbörja fotograderingen började det regna, blev ändå ganska lyckade bilder varav några verkligen fångar farten...

Porträttbild, foto: Robert Åkerblom
Klicka här för att visa bilden i större format och i full kvalitet

Utvikningsbild, foto: Robert Åkerblom
Klicka här för att visa bilden i större format och i full kvalitet


Actionbild #1, foto: Robert Åkerblom
Klicka här för att visa bilden i större format och i full kvalitet


Actionbild #2, foto: Robert Åkerblom
Klicka här för att visa bilden i större format och i full kvalitet


Actionbild #3, foto: Robert Åkerblom
Klicka här för att visa bilden i större format och i full kvalitet


Dagen till ära tog jag och använde min tävlingscykel under mitt träningspass. Den gör sig bättre på bild och är lite mer "rejsig" i karaktären än min träningscykel. 6,8 Kg svart torped mellan benen kan ju nästan få vem som helst att framstå som snabb... Jag körde lite korta intervaller framför Robert medan han tog bilder från alla möjliga vinklar. För mig var det bra träning av syreupptagningsförmågan och för Robert var det bra träning att ta foto på ett rörligt objekt. En fotografering har nog aldrig varit så jobbig...

Vill du bli fotograferad av någon med bra utrustning och kunskap? På cykeln, i bilen, på bilen, i löparspåret, på tävlingen eller på bröllopet? Ta då kontakt med Robert Åkerblom som för en mindre ersättning sköter fotograferingen medan du koncentrerar dig på något annat. Robert nås enklast via mail eller messenger. Självklart går det även bra att först ta kontakt med mig.

Är du cykelintresserad men tillhör inte någon klubb? Bor du i Sundsvall med omnejd och känner att det borde finnas fler likasinnade? Ta då och bli medlem i den lokala cykelklubben Sundsvallscyklisterna. Vi har en hemsida där det finns mer information om oss som är med, styrelsen samt en gästbok där vi diskuterar träning och lite allt möjligt. När du blivit medlem går det att köpa klubbkläder, tex. den tröja som jag använt på bilderna ovan. För närvarande är klubben i stort behov av både sponsorer och fler medlemmar, motionärer och tävlingsaktiva är varmt välkomna! Skicka mig ett mail om du eller ditt företag vill sponsra Sundsvallscyklisterna, alla bidrag välkomnas.

/Rickard Mattsson