måndag 30 juni 2008

Linje-SM 2008

Igår körde jag linje-SM i Falun. Eller rättare sagt så var jag under större delen av loppet en passagerare. Det kändes precis som då man har magsjuka och är passagerare i sin egen kropp. Jag anade oråd redan på lördag då jag körde ett testvarv på banan och benen kändes väldigt tröga. Underverk har ju hänt förr så jag tänkte inte så mycket mer på det då. Såg till att få rejält med sömn under natten mot söndag för att vara maximalt utvilad.

På söndag morgon stod det 138 modiga män med rakade ben på startlinjen. På grund av det stora antalet startanden var det masterstart de första kilometrarna. När vi blev släppta av masterbilen ökade tempot men det blev inte något tokryck som jag hade förväntat mig. Mina ben kändes tröga och då vi gick in för varvning och körde uppför sjulsarvsbacken för andra gången klantade jag till det. Fick en taskig placering långt bak, detta gjorde att jag blev låst i hela backen bakom cyklister med taskigt syreupptag. När jag väl kom förbi var vi avhängda från klungan och vi fick jaga ikapp som dårar i utförslöpan. Efter ett tag kom vi ikapp men den manövern kändes väldigt onödig då jag faktiskt kände mig snabb uppför den där backen.

På det tredje varvet lossnade det och benen började kännas betydligt mycket bättre. Försökte ligga med bra och långt fram i klungan. På det femte varvet blev jag åter passagerare i loppet då proffsen bestämde sig för att det var färdiglekt för oss amatörer. Tempot blev högt och massor av cyklister bröt. Jag börjar bli mäkta less och snudd på allergisk mot denna bryta-mentalitet som verkar vara djupt rotad i varje cyklist pannben. Tänk om alla hade haft ett pannben av titan istället då hade det varit mycket trevligare. Exakt samma sak hände på Skandisloppet, när dom inte hängde på proffsen så bröt dom. Allvarligt talat, trodde dom innan loppet att det skulle gå på något annat sätt? Att någon övre makt helt plötsligt skulle ge dem Lance Armstrongs fysik och ben bara sådär över en natt?




Hur som helst så var vi några få som kämpade vidare med ambition att hålla undan för täten de sista sju varven. Enligt mig fick vi dock aldrig till någon bra klungkörning. Det verkar som många inte ens hade hört talas om belgisk kedja. Frågan är då vad man gör på ett SM? En del drog på tok för långt och hårt och följden av detta blev att vårt samspel gång på gång bröts upp då folk var trötta och inte orkade hålla tempot. Vi kämpade vidare trots allt och fick tider från en följebil, när vi hade tre varv kvar hade täten knaprat in på oss och då var de över sex minuter bakom oss. På vårt näst sista varv (13 av 14) ökade täten tempot avsevärt och när vi gick upp i sjulsarvsbacken varvade täten för sista gången. Kort därefter blev vi varvade och fick hoppa av loppet med svansen mellan benen. Hade vi lyckats hålla undan ett halvt varv till hade vi haft ett resultat på SM. Jag menar det kan ju trots allt vara mitt enda SM och då hade jag gärna haft ett resultat...

Mitt resultat blev DNF, resultatlista finns här. Av de 138 som startade gick 47 i mål, det talar sitt tydliga språk.

Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till er som skötte langningen, det fungerade mycket bra!


Bilden ovan tog jag några dagar före SM ifall det skulle gå dåligt. Den dagen hade det regnat våldsamt på kvällen och denna humla hade fått bita i gräset. Den låg på motorhuven och jag fångade stackaren med kameran. Nu får den symbolisera min insats på SM, RIP.

Nu ska jag fortsätta att vara lite trött på cyklisternas djupt rotade bryta-mentalitet.

/Rickard Mattsson

lördag 28 juni 2008

Övningskörning

Idag övningskörde jag tävlingsbanan som jag ska köra 14 varv på imorgon. Jag tror att det kommer att kännas spyfärdigt mer än en gång. Tre rejäla backar varje varv, den första är kort och brant, den andra är lång och flack och den sista är medium. Själv gillar jag den första backen för den är brant, den andra hatar jag för den är seg och den sista kan jag leva med. Ska bli intressant och se hur det går där imorgon. Jag tror fortfarande att det är väldigt få som slutför morgondagens SM-linje för elit.


Ikväll var jag och kikade på Falu DH som går här på lugnet i Falun. Det var många år sedan jag såg på ett downhill nu. Roligt att se ungdomarna dunka på nedför slalombacken helt utan rädsla.

Nu blir det ryggläge inför morgondagens prövning.

/Rickard Mattsson

fredag 27 juni 2008

Publik

Idag var det vila på schemat så jag passade på att vara publik till dagens tävlingar. Jag bevittnade mycket starka körningar i H30, H35 och H45. I H30 var Markus Lintala otroligt stark. Han och en kille från Valhall hade brutit sig lös och på sista varvet satte Lintala in ett ryck och gick solo mot målet. På raksträckan in mot mål trampade han på i 45 km/h, rätt starkt med tanke på att han kört nio varv på banan. Han vann överlägset och slapp spurta imål.

I H35 bröt sig Christer Lindström lös redan på det fjärde varvet. Han körde helt makalöst starkt i sjulsvarvsbacken och såg knappt ansträngd ut. Han utökade hela tiden avståndet till bakomvarande och solokörde hela vägen in i mål. Otroligt starkt att gå lös på fjärde varvet och köra solo de sista fem varven.

I H45 blev utvecklingen liknande som i H35. På varv fyra bröt sig Kenneth Gustavsson från Härnösand/Team Cyklig lös och gick solo i några varv. Han såg stark ut men blev ikappkörd av bakomvarande. Med två varv kvar hade en grupp på sju man gått lös där Kenneth var med. Mot slutet var gruppen samlad och när dom kom in på upploppet tog Kenneth hem spurten. Stort grattis!

Benen vilade upp sig inför söndagen...


När jag kom ned till Svärdsjö i tisdags märkte jag att mitt ena zipp-hjul hade spruckit. Jag är ganska säker på att det hände under Solleröloppet helgen innan. Jag vet att jag körde ned i nåt hål så det small i hela cykeln mot slutet av loppet. Jag trodde då att jag skulle få punktering och bli tvungen att bryta men så blev det inte. Jag reflekterade inte så mycket mer över det då utan märkte det först här nere. Jag var lite osäker på om det skulle gå att laga skadan som sitter precis på bromsytan på sidan av fälgen. Fick kontakt med mekanikern som jobbar för team Cykelcity och fick några ovärderliga tips från honom. Gick genast iväg till en färgbutik och köpte ett svindyrt tvåkomponents-lim. För tillfället har jag lagt på två lager med superstål-lim. Det härdar extremt snabbt och blir stenhårt. Återstår att se om två lager räcker eller om det blir ytterligare ett för att få en plan yta. När det hela sedan är plant ska det slipas med sandpapper.

Jag håller tummarna för att den lagningen fungerar åtminstone över SM.

Nä nu blir det jordgubbar och mörk choklad till kvällsfika.

/Rickard Mattsson

torsdag 26 juni 2008

48 vinglas

När vår diskmaskin gick sönder förstod jag på en gång att det skulle bli problem för oss. Ja men hur svårt är det att inse tänker ni då! Den gamla diskmaskinen spydde ju ut massor av vatten i köket och orsakade en vattenskada. Ja det är sant, vi fick en vattenskada men nu är den sanerad och fixad. Som jag ser det har vi fått större problem än så, att hitta en ny diskmaskin t.ex.!


En del saker är helt enkelt svårare än andra. Att prova ut nya skor, att leta nya glasögon och att köpa ny bil är några saker som brukar ta ett tag för mig. Varför? Jo för att jag är superkräsen. Bilen ska ha den där känslan som man inte kan beskriva, det ska kännas rätt, man ska sitta rätt, det ska lukta rätt, det ska låta rätt när man stänger dörren osv. BMW har lyckats väldigt bra med denna "svår att ta på känsla". När jag skulle byta bort min gamla BMW efter många års BMW-missbruk visste jag att det skulle innebära problem. Men så hittade jag ett alternativ, VW hade ju släppt nya Golf GTI och den hade faktiskt den där "svår att ta på känslan". Samma sak när det gäller skor. Jag köper nästan bara Ecco för dom passar alltid min fot exakt. Döm om min förvåning då jag provade ett par Timberland-skor som passade minst lika bra. Jag slog till direkt för dom hade den där "svår att ta på känslan".

Jaja men nu var det ju diskmaskinen det här inlägget skulle handla om. Ni förstår snart...

Vi började ganska raskt efter diskmaskinsincidenten att leta en ersättare. Jag hade insett att detta skulle bli problematiskt ganska tidigt. Min sambo trodde nog att det bara var att åka och köpa nåt, typ search and replace i word. ;)

Vi kikade först på Internet för att sondera terrängen lite. Vi ville ha en bra diskmaskin som fyllde alla våra behov. Min sambo sa vid något tillfälle; kan man inte få en diskmaskin som ser ut som vår gamla invändigt? Vid ett annat tillfälle ville hon att vi skulle ta in vår trasiga diskmaskin igen för den var så bra innan den gick sönder. Jag kan inte annat än hålla med men nu var ju den lite trasig och hade dessutom fått rött kort eftersom den spytt.

Letandet på Internet övergick i en diger lista med tillverkare, modeller, priser och affärer. Vi tog med listan och besöke några elektronik-kedjor som säljer vitvaror. Den ena modellen var värre än den andra. Vi avverkade affärerna i rask takt och min sambo blev bara deppig. Första kvällen fick vi ge upp, åka hem och samla nya krafter. Livet kändes hopplöst, skulle vi bli tvugna att diska för hand resten av livet bara för att diskmaskiner nuförtiden inte är genomtänka?

Efter att vi samlat nya krafter tog vi och åkte iväg ytterligare en sväng. Avverkade några affärer till och kunde konstatera att de flesta maskiner var dåliga, sämre eller sämst. Nu var det riktig kris, skulle vi verkligen inte hitta någon ny diskmaskin?

Mitt under den här cirkusen läste ett reklamblad om en diskmaskin som klarade att diska 48 vinglas samtidigt. Men hallå tänkte jag! Tror dom på allvar att folk diskar så många vinglas och om så är fallet, hur ofta kan det tänkas hända att man "råkar" ha 48 vinglas som ska diskas? Hur vore det med en diskmaskin som kan diska 20 matlådor samtidigt istället? Att basera sitt val av diskmaskin på att den kan diska 48 vinglas samtidigt är enligt mig som att köpa en lastbil istället för en liten bil, bara för att man några gånger i livet kommer att åka till en möbelaffär och köpa en soffa. Vi behövde ju en diskmaskin som klarar våra vardagsbehov, inte något bröllop!


Tiden gick och musten hade gått ur oss. När jag fick semester tog jag och gjorde ett ryck på egen hand och åkte till några "outsiders" som säljer vitvaror. Dessa outsiders tillhör inte de stora drakarna utan är lite mindre specialiserade butiker. Eftersom jag var ensam tog jag och fotograferade alla diskmaskiner som verkade vettiga så att jag och min sambo tillsammans skulle kunna titta på bilderna efteråt och avgöra om det var nåt att ha. Mitt i fotograferandet på en av butikerna kom en kvinna från butiken fram till mig och frågade vad jag höll på med? -Jo jag fotograferar inredningen i diskmaskinerna så jag och min sambo kan titta på dem tillsammans försökte jag förklara... Om hon trodde mig vet jag inte, hon kanske trodde att jag gick igång på diskmaskiner och ville ha bilderna för eget bruk. ;)

Kvinnan i butiken visade några av deras maskiner. Jag förklarade snabbt hur läget var. Vi är inte ute efter en diskmaskin som är plastig, rapplig och har plats för 48 vinglas. Vi är ute efter en diskmaskin som är riktigt genomtänkt. Då tittade hon på mig och när jag sedan sa att vi tidigare haft en Cylinda från 70-talet fick hon en blick som är svår att beskriva. Hon vände snabbt på klacken och visade mig en diskmaskin som stod lite på sidan av. När hon öppnade den och visade hur den var inredd fick jag nästan tårar i ögonen. Där var den ju! Vår nya diskmaskin fanns trots allt! Den hon nu visade mig var verkligen ett underverk jämfört med alla andra tillverkare och modeller. Maskinen var gediget byggd invändigt, hade genomtänkta korgar som lätt kan anpassas och inte en enda detalj var i plast. Jag kan för mitt liv inte förstå hur någon kan köpa en annan diskmaskin. Maskinen hon visade mig var en Cylinda DM-56 och det är verkligen kungen av diskmaskiner. Den är lika självklar i köket som karbon är på tävlingscykeln, ett "must have" för den seriösa diskmaskinsköparen!

Den enda haken nu är att vår nya diskmaskin kostar som två vanliga. Det är samma sak som med cyklar, ska man ha det bästa kostar det lite extra. Jag har inte vågat ta nästa diskussion hemmavid än men jag ska nog ta mod till mig snart. Det är nämligen så att denna diskmaskin kan fås i tre varianter. Den kan fås med front i vitt, borstat silver eller svart. Kruxet är att vitt är billigast och den jag vill ha är dyrast som vanligt. Varför ska det alltid vara så?

Nåja, om vår nya Cylinda DM-56 håller lika länge som vår gamla Cylinda är den värd varenda krona.

/Rickard Mattsson

onsdag 25 juni 2008

Tempo SM 2008

Idag var det dags för Tempo SM. Jag tror att det var mitt livs fjärde tempo och då kör man SM, hur friskt är det? Min sena start gjorde att jag kunde softa rejält större delen av dagen. Efter frukost tittade jag på partemot, bilden nedan är från starten. Paret som startar på bilden var snyggast så därför fick dom symbolisera dagens tävlingar här nere i Svärdsjö/Falun.


Personen som designat tempobanan skulle nog många villa träffa och prata lite förstånd med. Profilen var verkligen stenhård, någon sa att banan var totalt 400 höjdmeter över 51 km och det är ju en del för att vara ett tempo.

Mina ben var inte världens bästa idag men dom dög. Tror jag körde sönder dem lite för mycket i samband med Solleröloppet i helgen. Som vanligt hade jag lagt ribban rejält lågt och hade som mål att inte bli sist. Det är ju trots allt SM vi snackar om, typ dom bästa i Sverige och även utlandsproffs som kommer hem och kör. På startlinjen stod 76 stycken hungriga tempofantaster. Jag startade mitt i fältet och det tog hela tio minuter innan jag blev ikappkörd av bakomvarande cyklist, det är nog personligt rekord. ;) Till vändpunkten var det nästan bara uppför. Jag passerade vändpunkten vid 25 km efter 43:56. Efter vändpunkten höll jag undan ganska bra kändes det som. Dock var det rejält med motvind nu istället för uppför. Mot slutet av loppet blev jag omkörd av ytterligare några men jag lyckades hålla undan för Tom från samma klubb som startade elva minuter efter mig. Det var skönt för han är en temporaket och jag hade räknat ut redan innan att det förmodligen skulle bli på håret. När jag närmade mig målet hade jag trots allt lite krut kvar i benen och lyckades trycka på rätt bra in över mållinjen. Slutade på plats 72 vilket jag är nöjd med. Jag är trots allt ingen temporaket än, snarare en ett-öres fjutt. ;)

Resultaten från dagens tempolopp finns här.

Nu ska jag träna och ta igen mig inför linje SM som går på söndag. Om jag överlever det återkommer jag med ett inlägg, annars läggs bloggen ned med automatik. ;)

/Rickard Mattsson

tisdag 24 juni 2008

SM

Den här veckan är det cykel-SM i Falun. Jag kom precis fram till Svärdsjö där onsdagens tempolopp går av stapeln. Imorse förberedde jag lite cykelmat så jag slipper laga mat varje dag här nere, det är så smidigt att ha färdig mat som man kan äta kall. Sju portioner med färdig mat är min stil, snabbt och enkelt ska det vara. På nedvägen åt jag tex. middag på 15 minuter.



Jag hade möte med coachen igår och fick ovärderlig insyn i banorna här nere i Falun. Både tempo och linjebanan är nåt i hästväg. Jag provkörde precis tempobanan med husbilen och kan konstatera att banprofilen är extremt hård. Det kommer att bli väldigt intressant men ack så jobbigt.

Jag är förmodligen den enda som tar mig an det tempot med linjecykel (istället för tempocykel). Jag är ju rätt handikappad med tanke på det men som jag ser det blir det ett fint träningspass åtminstone. Jag räknar med att placera mig bland de sista men det har jag inget problem att hantera. Alla som inte ställer upp är ju ännu sämre. Efter onsdagen blir det några lugnare dagar med träning och laddning inför nästa moment som utspelar sig på söndag för min del. Då är det dags för linjeloppet som gud glömde. Ända sedan banan kördes förra året har man hört hur vidrig den är. En sak är dock säker, den kommer att sålla hårt i startfältet. Om det är 150 man till start tror jag att det blir runt 50-75 som kommer i mål, resten kommer att bryta pga. den hårda banprofilen, tempot och mekaniska haverier.

Självklart kommer jag att rapportera här under hela veckan så fort som möjligt efter loppen. För att komma åt resultatlistor från cykel-SM kan du klicka här.

/Rickard Mattsson

måndag 23 juni 2008

Konsten att banta på kladdkaka

Aftonbladet brukar ju vara först med nya rön kring hur man ska komma i form inför beach-säsongen men nu kommer dom att bli rejält tagna på sängen!

När vi firade midsommar på Sollerön fick vi oväntat sällskap av en ekorre. Den var väldigt tam och inte alls rädd av sig, dock väldigt sugen på något att stoppa i magen..

Vi tänkte att det vore kul att se om även ekorrar gillar kladdkaka. Lade ut en bit på muren precis brevid där vi satt och väntade...

Vi behövde inte vänta många sekunder. Ekorren hade verkligen näsa för det här med kladdkaka. Den såg ut att stortrivas med den nya bekantskapen. Jag har aldrig sett någon äta så frenetiskt på en kladdkaka och då bor jag ju ändå ihop med ett kladdkakemonster av högsta rang.

Vi tänkte att ingen kladdkaka är ju komplett utan tillbehör så vi bjöd även ekorren på lite vaniljsås. Även den verkade vara populär men inte lika mycket som kladdkakan.

När festen var över för ekorren var den rejält sockerhög. Den sprang runt som en dåre och när en annan ekorre fick en brödbit av oss blev den sockerhöga ekorren aggresiv och försökte ta brödbiten av sin kompis.

Hur som helst så är det på det här viset man går ned i vikt genom att äta kladdkaka. Ett minimalt eget intag och sedan bjuder man generöst bort resten till såna som inte bryr sig om sitt utseende, vikt, hälsa eller vad det nu kan tänkas vara.

Det man funderar över nu är hur gott det kommer att vara för ekorren att knapra kottar resten av livet nu då han fått smak på det goda livet? :)

/Rickard Mattsson

fredag 20 juni 2008

Solleröloppet 2008

För exakt ett år sedan idag körde jag min första riktiga cykeltävling. Det var Solleröloppet 2007 och jag körde i seniorklassen. Idag var det dags igen fast med en högre ambitionsnivå i form av elitklass. Vi var 97 stycken som kom till start på dagens lopp.

Vi skulle köra 187 km med start och mål på Sollerön. Första kilometrarna var det masterstart sedan var det plattan i mattan. Första passagen över Gesunda-berget gick bra men när vi skulle åka nedför var jag nära att bli frånkörd, blev räddad av Fredrik och Erik från klubben som hade hamnat i samma situation. Tempot var sedan ganska lugnt upp mot Skeer-backarna. När vi kom till Orsa och körde uppför Skeer första gången blev fältet rejält utspritt, många blev avhängda här och det var väl inte direkt oväntat. En skillnade motför förra året då jag körde i seniorklassen var att i år skulle vi köra Skeer två gånger. När vi passerade andra gången var tempot betydligt mycket lägre, antar att det var många som var trötta i det läget.

Den första langningen var väldigt tidigt under loppet, det hade jag inte riktigt räknat med så jag tog inget vid det tillfället utan väntade till den andra langningen. Konsekvensen av detta blev att jag bara fick tre flaskor istället för fyra som jag hade tänkt mig. Under sista timmen hade jag vissa känningar av kramp i låren, förmodligen pga. lite för dåligt vätskeintag. Knaprade i mig massor av GT-tabletter, drack upp den sista energidrycken och tog en Enervitine för att försöka dämpa krampen. Jag tror att det lyckades ganska bra men jag fick köra defensivt sista timmen för att undvika problem. När vi var på väg mot målgången och skulle passera Gesunda-berget för sista gången hängde jag med bra trots mina ben. Jag var med i en grupp som hade fått en lucka till bakomvarande men vi blev tyvärr ikappåkta in mot målet.

När vi kom in på det sista smala partiet in mot mål försökte jag att ligga med högt upp i klungan för att få en bra position inför målgången. Jag känner att jag lyckades bra med det men då spurten upp mot målet kom hade jag inget svart krut alls kvar i benen. Många andra susade om mig upp mot målgången och jag slutade på plats 39 vilket jag är nöjd med efter omständigheterna.

Hela laget fick dessutom väldigt bra support både före och under loppet, langningen fungerade bra åtminstone för mig. Stort tack till er som hjälpte till!

Resultatlistor från Solleröloppet finns här.

Nu ska vi fira midsommar och svulla kladdkaka! :)

/Rickard Mattsson

onsdag 18 juni 2008

Fit for fight

Förra helgen fick jag punktering på bakdäcket tio minuter innan start. Inför kommande tävlingar har jag minimerat risken för liknande händelser...

Ikväll limmade jag på sprillans nya tubdäck på både fram och bakhjulet för att vara på den säkra sidan. Den här gången fick det bli ett par Veloflex carbon, det fanns tyvärr inget dyrare däck att köpa... ;)

Imorgon eftermiddag åker vi ned mot Sollerön där Solleröloppet går av stapeln på fredag morgon. En del av mina kollegor tyckte att det var konstigt att köra cykellopp på midsommarafton, det tycker inte jag. Däremot är det konstigt att hela Sverige står still och håller andan just nu då det är nåt på TV som jag inte förstår mig på. Tror det handlar om någon boll eller nåt.

/Rickard Mattsson

måndag 16 juni 2008

Sandviken linje 2008

Igår körde jag Sandviken linje. Banan var som ett Kinnekullelopp light. Den var väldigt lik med ett varv på ungefär 10 km och en liten backe precis vid start och mål.


Tio minuter innan utsatt starttid, precis i slutet av min uppvärmning fick jag punktering på bakdäcket. Det var rätt illa, fick köra tillbaka till husbilen med punkterat bakdäck och göra ett kastbyte till mitt träningsdäck (tur att jag alltid har med dubbla cyklar ifall nåt händer). Medan jag stressade som en tok och bytte däck fick jag reda på att starten var uppskjuten i 15 minuter. Den tiden behövde jag verkligen så jag kunde ställa in växlarna för det nya bakhjulet innan start.

Sedemera blev starten uppskjuten flera gånger så jag tror att vi kom iväg 25-30 minuter efter utsatt starttid. Farten inledningsvis var rätt moderat, när vi körde över knölen första gången kom några lös och strax därefter gjorde Tom från klubben ett ryck och lyckades komma fram till utbrytningen. Från det här läget var det vår uppgift att bevaka klungan och försöka hålla den i schack. Under de första varven var det lugnt tempo och inga större utbrytningsförsök. Under de fyra sista varven var det desto fler försök. Här var jag väldigt aktiv och gjorde mitt bästa för att jaga ikapp och kontrollera utbrytningsförsöken så de inte skulle lyckas. Detta för att vi hade Tom högst upp i utbrytning, samtidigt som det fanns lag som inte var representerade där framme men var väldigt sugna på att gå lös. Jag upplevde att jag hade bra koll på klungan och hade inga problem att göra ryck för att täppa till och kontrollera utbrytningsförsöken då det behövdes.

På bilden ovan syns jag längst fram i den efterföljande klungan. Kontrollerade farten på ett bra sätt och hade hela tiden koll på hur långt efter utbrytningen vi var. Skönt att se andra lida så här i efterhand också. Min placering för dagen blev nummer fem i H-sport vilket inte var någon större bedrift. Hade jag inte kört lördagens tempo-lopp hade benen varit betydligt mycket piggare. Eller om jag inte hade punkterat strax innan start och blivit tvungen att köra med ett bakdäck som väger 500 gram för mycket. Sånt är livet, helt perfekt blir det sällan men helgens tävlingar var fina, åtminstone banorna. Arrangemanget går att göra bättre, klara och tydliga besked är något som jag efterlyser till nästa år.

Här finns resultaten från lördagens tempo och söndagens linjelopp.

/Rickard Mattsson

lördag 14 juni 2008

Sandviken tempo 2008

Idag var det dags för förödmjukelse igen. Sandviken tempo stod på agendan. Distansen var 30 km vilket skulle bli mitt hittills längsta tempolopp. Provade ett nytt knep och dopade mig med sexton piller, precis som dom stora grabbarna brukar göra. ;)



Kände redan på uppvärmningen att trycket i benen var bättre än vanligt och under loppet uppfattade jag en märkbar skillnad. Första milen körde jag på exakt 15 minuter, vändpunkten vid 15 km passerade jag efter 22:30 sedan kom motvinden och ödelade min dröm om att köra 30 km på 45 min med linjecykeln. Tog mig till slut i mål på strax över 46 min vilket jag är väldigt nöjd med. Och vet ni vad, jag kom inte sist heller! ;)

Imorgon är det dags för linjelopp och tydligen ska det vara en liten backe med också. :)

/Rickard Mattsson

fredag 13 juni 2008

Sandviken nästa

Ikväll åker vi ned till Sandviken för att vara med i ett tempolopp på lördag och sedan ett linjelopp under söndagen. Både jag och Annika ska vara med båda dagarna. Lite längre tempodistans den här gången, hela 30 km, återstår att se hur sist man blir denna gång. ;)

/Rickard Mattsson

onsdag 11 juni 2008

Sväng vänster och gör därefter en u-sväng!

Min Nokia N95 är förträfflig på alla de sätt. Den är grym på det mesta med andra ord. Den har även en förmåga att överraska och visa på nytänkande. Ett exempel är då vi åkte ned till Västerås. Helt plötsligt får GPS:en för sig att snacka efter lång tids tystnad. Detta händer när vägen är relativt rak och inga avtagsvägar finns åt något håll. Helt plötsligt bryts tysnaden och kvinnorösten i GPS:en säger bestämt: sväng vänster, gör därefter en u-sväng!



Hmm, tänker jag det där var nog lite fel för hade jag svängt vänster där hade jag inte kunnat skriva detta inlägg. Efter någon minuts funderande insåg jag också att den måste ha varit riktigt ute och cyklat. Jag menar om man först svänger vänster och sedan gör en u-sväng då hade man ju lika gärna kunnat svänga höger direkt...

När vi nästkommande helg var i Stockholm och skulle åka från Luma-parken ut till Ingarö blev vi rejält överaskade igen. GPS:en har helt plötsligt lärt sig nya fraser och säger: "vänd vid nästa tillfälle". Okej det är ju normalt men strax därefter säger rösten i GPS:en "vänd vid nästa tillfälle och vänd vid nästa tillfälle". Hmm, då är man ju lixom tillbaka på ruta ett känns det ju som, typ som att köra runt runt i en rondell...

Nåja, jag har mycket hjälp av min N95:a med GPS-funktion men helt klockrent funkar den inte. Det var vid ovan nämnda tillfällen jag kom på att GPS:er är precis som kvinnor.

You can´t live with them and you can´t live without them...

Fast jag vet att kvinnor tänker exakt samma sak om oss män. ;)

Förlåt Annika.

/Rickard Mattsson

tisdag 10 juni 2008

Morgonskutt

Idag provade jag en ny typ av träning. När schemat är tight och tiden knapp får man försöka pussla dagarna så gott det går. Bilen skulle lämnas in på service och på schemat stod ett lättare pass löpning med lite styrkeövningar.


Åt min gröt, tog på mig löparkläderna och åkte iväg med bilen till service. Tog sedan och sprang till stan där jag slutförde passet med lite styrkeövningar i gymmet på jobbet. Det var lite ovant att springa med ryggsäck men det gick rätt bra. Det gäller att ha en liten ryggsäck som man packar ganska tight. Skönt att ha dagens träningspass avklarat redan vid 8-tiden på morgonen.

/Rickard Mattsson

måndag 9 juni 2008

Falkenloppet 2008

Igår körde jag Falkenloppet i Nynäshamn. Ett klassiskt linjelopp på totalt 100 km. Loppet gick på en varvbana där varje varv var en mil långt. Vi som körde i elit skulle således köra tio varv.

Efter lördagens tempolopp var benen rätt tröga trots vissa försök att få igång dem med elektrisk muskelstimulering. Till Falkenloppet var det totalt 54 anmälda men bara 40 kom till start. Direkt vid starten var tempot ganska uppskruvat men det blev väldigt ryckig körning med många utbrytningsförsök. På varv fyra eller fem gick det ruskigt fort och många blev avhängda. Jag var själv ytterst nära men jag och en kille från Cyclefactory lyckades köra ikapp klungan och bita oss fast i den. Dock hade jag efter denna urblåsning helt slut på svart krut i mina ben så jag fick surfa med så gott det gick de sista fem varven. De sista hundra metrarna in mot målgången var uppför. I normala fall hade det passat mig ganska bra även om det hade varit bättre med en brantare lutning. Igår när jag var helt trasig i benen hade jag dock inte mycket att säga till om där utan slutade på en 24:e plats.

Komplett resultatlista finns här.

/Rickard Mattsson

lördag 7 juni 2008

Valhalltempot 2008

Idag var det dags för mitt livs andra tempolopp. Ute på Ingarö i Stockholm gick loppet på en 22 km lång bana. Eller rättare sagt så var banan 11 km lång med en vändpunkt. Temperaturen idag var mer måttlig vilket kändes riktigt skönt.


På uppvärmningen innan tempot kändes benen rejält tröga och jag hade svårt att få upp pulsen. När väl starten hade gått visade det sig dock att kroppen var rätt okej ändå. Benen kändes helt plötsligt pigga och adrenalinet gjorde att jag låg konstant på 10-15 slag under maxpuls genom hela loppet.

Mina förväntningar på tempot var rejält låga. Med riktigt starka cyklister på startlinjen som dessutom hade rätt material var jag tvungen att lägga ribban lågt. Hur som helst så kände jag att loppet gick bra, benen kändes fina och jag är nöjd med mitt lopp. Tio minuter in på loppet blev jag ikappkörd av cyklisten bakom mig och mot slutet av etappen blev jag omkörd av ytterligare en cyklist. Jag slutade sist idag men det var helt enligt mina förväntningar så det gör inget. Väger man hälften så mycket som de stora grabbarna och har en linjecykel kan det gå så.


Efter fredagens GP-lopp körde vi ut till Ingarö där dagens tempolopp gick. Vi letade upp en badplats där vi åt mat, badade och sov över. Det visade sig vara riktigt lugnt och fint här så vi sover över ytterligare en natt här. Bilden ovan är tagen imorse vid soluppgången här på Ingarö.

Imorgon söndag är det linjelopp, äntligen! Falkenloppet går i Nynäshamn så efter frukost rullar husbilen mot startplatsen.

/Rickard Mattsson

fredag 6 juni 2008

Luma GP 2008

Idag körde jag Luma GP i Stockholm. Det var väldigt varmt även idag och termometern letade sig över 30 grader med jämna mellanrum. Höll faktiskt på att smälta bort och då är jag ändå ganska okänslig för värme.


Som vanligt körde jag en ganska ordentlig och lång uppvärmning. Kroppen kändes bra och det var bra tryck i benen. Ställde mig på startlinjen och hamnade bland de sista inför starten. Första varvet var det masterstart så vi körde bakom en moped, därefter fick vi köra för fullt. Redan på första varvet försökte jag leta mig uppåt i fältet för att få en bättre position tills vi blev släppta för fri fart. Det visade sig vara jättesvårt eftersom banan var väldigt teknisk och enligt mig totalt livsfarlig. När vi blev släppta försökte jag leta mig framåt i fältet och lyckades väl halvhjärtat med det. Efter lite över två varv gav jag upp av ren självbevarelsedrift, det var helt enkelt för farligt. Jag brukar inte vara den som är rädd då jag cyklar men på Luma GP gick min gräns.

Nu ser jag fram emot helgens höjdpunkt som är Falkenloppet på söndag. Dessförinnan är det dock Valhalltempot på lördag. Återkommer med rapport från det.

/Rickard Mattsson

torsdag 5 juni 2008

Weekend i Stockholm

Ikväll bär det av mot Stockholm för i helgen ska det tävlas igen. På fredag är det först Luma GP/Lumaloppet som ska köras. På lördag är det Valhalltempot och sedan på söndag är det Falkenloppet. Det blir tre rediga tävlingar på lika många dagar.

Jag är grymt nöjd med köpet av husbil förresten. Utan den hade inte denna tävlingsintensitet kombinerat med heltidsarbete och i övrigt högt tempo fungerat. Jag kan inte tänka mig något smidigare sätt att resa och bo faktiskt. Jag kommer nog att förbli husbilsägare för resten av mitt liv nu...

/Rickard Mattsson

onsdag 4 juni 2008

Softa

Igår var det softning på hög nivå. Vi hade projektavslut med jobbet och blev bjudna på en båttur med Albonius Marin i Härnösand. Färden startade i Härnösands hamn och ledde oss ut i de södra delarna av Höga Kusten. Vi ankrade, åt mat och hade det allmänt trevligt.

Båten visade sig ha rätt bra tryck. Så här såg det ut med plattan i mattan.

Vi fick även tillfälle att spela Flipp och Flopp ett spratt då dom låg och solade på båtens framsida. Inte ont anande låg dom där och gassade medan vi smed hemska planer. Titta på videon ovan så förstår ni...

/Rickard Mattsson

måndag 2 juni 2008

Deffad

För några månader sedan lovade jag att vara mer deffad än någonsin den här säsongen. Med anledning av det blev jag lite nöjd ikväll då vi satt och kikade igenom helgens bilder från Energitrampet.

Ovan syns min vänstra vad. Bilden är tagen vid starten av Energitrampet i lördags.

Den som kan visa upp en snyggare och mer deffad vad får en trisslott av mig!

/Rickard Mattsson

söndag 1 juni 2008

Varmt!

Idag, dagen efter Energitrampet hade jag fem timmar distans på träningsschemat. Med utgångspunkt i Hallstahammar var det upplagt för ett trevligt distanspass på helt nya vägar. Jag körde helt planlöst och min första hållplats blev Eskilstuna. När jag kom fram dit var det 30 grader varmt så jag köpte en glass och cyklade vidare...


Nästa anhalt blev Västerås. Jag kom precis tills dameliten skulle gå imål så jag tog och softade några minuter och filmade målgången, håll till godo.



Turen gick sedan vidare till Köping. Där blev jag trött och åkte tillbaka till Hallstahammar.

Fem timmar och tjugo minuter att notera i träningsdagboken idag. Bra då kan jag känna mig nöjd idag också, trots gårdagens middag. ;)

/Rickard Mattsson