söndag 29 oktober 2006

Vilovecka!

Efter några veckor med mycket träning är det nu dags för en vilovecka. Den veckan kommer att bestå av avsevärt mycket mindre träning och den träning som bedrivs är av lågintensiv art. Jag kommer successivt att trappa ned träningen med start på måndag och mot slutet av veckan är det helvila som gäller.

Viloveckan sammanfaller på ett bra sätt med testet på LIVI som är inbokat den 6/11. Förhoppningen är att min kropp ska återhämta sig, både inför testet och rent allmänt; det behöver den nu...

Idag var det en underbar höstdag här i Sundsvall. Jag passade på att ta en långpromenad i skogen i det fina vädret. Tog även tillfället i akt att ta några bilder, se nedan.

/Rickard Mattsson

fredag 27 oktober 2006

Återhämtning!

Gårdagens backpass gick riktigt bra. Jag designade en bana på 60 km och 2300 höjdmeter. Mot slutet var det lite jobbigt men annars kändes det riktigt bra. Effektutvecklingen såg bra ut och jag lyckades hålla mig ganska bra i pulszon 3 med korta intervaller i pulszon 4.


Just nu sitter jag på trainern och kör ett 80 km återhämtningspass i pulszon 2, efter gårdagens hårda dag. Än så länge känns allt bra, känner mig knappt seg i benen :).

/Rickard Mattsson

torsdag 26 oktober 2006

Gryningsträning


Klockan 05:00 ringde väckarklockan idag. Då var det dags att äta en stadig frukost och förbereda sig på dagens första träningspass. Termometern visade -4 grader och jag hade planerat att genomföra en löprunda i pulszon 3 & 4 på vägen till jobbet. Vid 06:40 anlände jag till elljusspåret där jag brukar träna. Det var mörkt och kallt då jag startade så jag körde en extra lång uppvärmning och ökade sedan successivt farten upp mot pulszon 3 & 4. De senaste veckorna då jag besökt spåret har det alltid regnat vilket gjort underlaget väldigt "svampigt" och mjukt. Idag var det tvärtom, nattens kyla hade gjort det blöta spåret stenhårt, nästan som asfalt fast lite mera ojämnt...

Under mitt första varv blickade jag tillbaka på hur det var för en knapp månad sedan då jag sprang Lidingöloppet. Den dagen var det sommar i luften med 28 grader varmt och fullt solsken (se bild nedan från målgången). Stora kontraster i förhållande till hur det var idag med andra ord...


Hur som helst så gick löpningen idag riktigt bra, mitt andra varv på 2,1 km var det klart snabbaste hittills och genomfördes på 9 min 56 sek. På detta varv började gryningen och ljuset att komma så sakteliga, ganska ovan känsla att träna medan det ljusnar... Jag brukar springa fyra varv vilket blir 8,4 km totalt (ett uppvärmningsvarv, två snabba varv och ett nedvarvningsvarv).

Ikväll är det backträning på cykeln som står på schemat. Tanken är att genomföra detta pass med samma intensitet som löpningen, dvs. i pulszon 3 & 4. Imorgon fredag blir det sedan återhämtning med avsevärt mycket lugnare träning i pulszon 2.

Bilden längst upp symboliserar träningspusslet som vi som tränar lägger varje dag.

/Rickard Mattsson

fredag 20 oktober 2006

Dags för förändring

Under de varmaste dagarna i somras flydde jag ned i vår källare och började bygga ett träningsrum inför vinterträningen. I september köpte jag en trainer och all utrustning har nu varit på plats i ungefär en månad. Det enda som jag inväntat sedan dess är att det skulle bli svårt att cykla ute. Så när väderprognosen såg ut så här var det dags att börja fundera på att träna inomhus...
Idag var det så dags att köra mitt livs första pass på trainern. Här är en bild från träningsrummet som jag gjort i ordning under sommaren.

Då det var första gången jag körde på trainern var det en hel del att bekanta sig med. Jag hade egentligen tänkt köra ett lättare teknikpass men jag blev så taggad att det blev ett tröskelpass istället...

Jag hade förberett mig på att vinterträningen skulle bli lång, tråkig och svår att uthärda. Av den anledningen försökte jag ge mig själv de bästa förutsättningarna för att härda ut. Jag köpte en virtual reality-trainer som kopplades till min bärbara dator, för att simulera banor och visa information medan jag tränar. Jag hade inga större förhoppningar kring denna teknik men jag måste säga att jag är imponerad över hur bra det fungerar.

Imorgon ska jag komponera ihop en lättare bana på 80 km som passar bra för mina distanspass.

/Rickard Mattsson

onsdag 18 oktober 2006

Motivation & inspiration

Idag hade jag förmånen att få lyssna på en föreläsare vid namn Anatole Gorenko. Anatole är från Ryssland och har en historia som elittränare för Rysslands judo-landslag. Ämnet som han skulle föreläsa om var prestation, vilket passade mig bra...

En intressant sak som jag snappade upp under föreläsningen var att den mentala delen inför en specifik uppgift är mycket viktigare än jag tidigare kunnat ana. Mental träning i olika former är en viktig ingrediens för att lyckas även vid fysiska prestationer.

I öst har det under en längre period fokuserats väldigt mycket på den mentala delen i träningen. Anatole beskrev prestation som en mix och framförallt balans mellan specifik fysisk träning, mental träning och fokus samt tillräckligt med vila och näring. För mig var det ju inte direkt några nyheter förutom den mentala biten...

Studier har påvisat att vår hjärna ofta är den begränsande faktorn när det gäller prestation. Detta har enligt Anatole påvisats genom praktiska tester som visar att vi oftast har en enorm kraft kvar trots att vi själva upplever trötthet och utmattning. Av denna anledning är det viktigt med den mentala träningen även fast det är en fysisk aktivitet som ska genomföras.

Målfokusering var ett annat område som Anatole pratade om. Vikten av att ha mål att fokusera på och att anta utmaningar i vardagen. Vardagliga utmaningar förbereder oss bra på ett mentalt sätt. Jag tyckte det var riktigt intressant att höra detta då jag är en sån som t.ex. ser det som en utmaning att ställa in så mycket disk som möjligt i diskmaskinen...

Välbefinnande och "måbra" var ett annat område som Anatole berörde. Han påstod t.ex. att "jag mår bättre än dig"! Ett sånt påstående är såklart till för att väcka känslor och få oss åhörare att fundera... Naturligtvis är det svårt att säga emot ett sånt påstående även om jag själv vet att jag mår extremt bra i de flesta lägen.

Idag var det helvila på schemat. För min del innebar detta cirka 40 minuters lätt promenad i pulszon 1. Imorgon kör träningen igång igen med ett tröskelpass på 45 km.

Jag mår bättre än dig!

/Rickard Mattsson

fredag 13 oktober 2006

Respons!

Mitt periodiserade träningsschema börjar nu ta form på allvar. Den här veckan kör jag 17 timmar träning och idag var det tre träningspass som stod på schemat...

Dagen började med ett 10 km långt landsvägspass till jobbet. Jag kör det passet av två anledningar, dels för att väcka kroppen och dels för att komma till jobbet och ha möjligheten att köra ett träningspass på vägen hem. Det andra passet bestod av 45 km backträning och det tredje var ett kort pass löpning på 5 km.

Idag var det en hård dag i min träningsdagbok, det innebar att jag kunde träna i pulszon 3 & 4. I den träningsperiod jag är inne i nu har jag bara en hård dag i veckan, resten av passen kör jag i pulszon 2 & 3 med klart fokus mot pulszon 3.

Under backträningen körde jag hårda intervaller uppför backarna och tog det lugnare på platten och nedför. Jag varierade ställningen då jag körde uppför för att fånga så många olika muskler som möjligt, samtidigt som jag på det sättet klarar av att göra fler klättringar utan att bli utmattad. I början kändes allt som vanligt men då jag blivit varm och börjat köra på allvar började det kännas bättre och bättre. Efter några klättringar fick jag precis rätt känsla och flow i kroppen. Jag mer eller mindre flög uppför backarna, samtidigt som tranorna flög ovanför mig mot sydligare breddgrader. Mäktig känsla måste jag säga!

När backträningen var slut åkte jag hem. Stretchade lite lätt, drack en recoverydrink och åt en banan innan jag tog tag i dagens sista träningspass som var löpning. Med tanke på vad jag hade utsatt kroppen för strax innan gick även det passet riktigt bra. Jag sprang i 5 min/km fart och hela passet kändes väldigt behagligt.

Nu blir det vila inför morgondagens distanspass på 80 km.

/Rickard Mattsson

onsdag 11 oktober 2006

Lite lätt skadad

I söndags drog jag på mig en lättare skada under ett pass löpning. Som vanligt på helgen tog jag en löprunda i skogen. Den här dagen var det dock lite extra vanskligt då det var väldigt blött i kombination med att solen stod lågt. Den mycket tekniska löprundan över skönviksberget blev i och med detta ännu mer teknisk. Under något av de många felstegen jag tog råkade jag dra på mig en lättare sträckning i vänster höft...


På söndag, måndag och tisdag hade jag både svårt att köra bil och att gå. Jag tränade på så gott det gick ändå men med ganska låg intensitet. På dagens pass hade sträckningen släppt avsevärt så nu kunde jag börja ta i på riktigt igen; skönt!

Idag var det 55 km distanscykling med inslag av teknikövningar på schemat. Som vanligt tog jag en rejäl omväg på vägen hem från jobbet. Mitt i passet, då jag passerade Kovland såg jag att polisen hade en fartkontroll. Jag körde på som vanligt och i samma sekund som jag passerade fartkontrollen kliver polismannen med laserpistolen ut mot mig och skriker 35 km/h!

- Jag hade blivit lasrad under min träningsrunda!

Imorgon har jag lagt den obligatoriska vilodagen den här veckan. Ska försöka ta det så lugnt som möjligt och ge kroppen så bra förutsättningar som möjligt för reparation och återhämtning.

Be careful out there

/Rickard Mattsson

lördag 7 oktober 2006

Dagens hjälte

Idag var det en riktigt ruskig dag här i Sundsvall, hösten är här på riktigt nu...

På förmiddagen var det uppehåll i regnet så då passade jag på att höststäda lite i vår trädgård. Tog samtidigt några riktigt höstiga bilder, bland annat på dagens hjälte enligt mig (se nedan).



Tänk hur ensamt den här nyckelpigan har det nu då det börjar bli kallt, blåsigt, regnigt och mörkt ute. Alla vi andra kan ju bara gå in, värma en kopp te och dra täcket över oss för att härda ut den närmsta tiden. Alla vi som klagar kan tänka på den ensamma blöta nyckelpigan då det känns tungt och mörkt nu under hösten. Enligt mig är han dagens hjälte som sitter där och härdar ut...

Folk har alltid sagt till mig att hösten är så fin på grund av alla färger. Jag kan ärligt erkänna att jag tidigare inte förstått vad dom pratar om, men i år har jag faktiskt börjat gilla hösten lite mer än tidigare. Här är ett exempel på fina höstfärger, bilden är tagen i vår trädgård idag.

Jag vet att hösten är en svår period för många. En del försöker härda ut genom att dricka vin och äta gott. Andra spelar lite på hästar och en del kanske köper nåt fint till sig själv. Jag är inte annorlunda men jag har lite andra knep för att härda ut när det är mörkt och kallt. Bilden nedan visar hur det kan se ut en helt vanlig helg när det är dags att tillbringa lite tid framför TV:n.

Men hur går det med träningen då? Jo tack, det går riktigt bra tycker jag. Som jag skrev tidigare var jag ner i källaren och vände i mitten av veckan. Då hade jag en rejäl formsvacka men med hjälp av kraftfulla åtgärder, i form av fruktsalladen ovan och vila kunde jag börja träna igen i fredags. Både fredagens teknikpass och lördagens distanspass kändes bra. Totalt sett blev det lite mindre mängd än normalt men det gör inte så mycket. Fokus ligger fortsättningsvis på teknikinlärning och att få till en så ekonomisk cykling som möjligt. I veckan har jag gjort två framsteg som jag konkret kan märka. Det ena är att min vilopuls sjunkit med tre slag under den senaste månaden. Det andra är att jag redan lyckats pressa upp kadensen under mina teknikpass till 170 rpm.

Efter sol kommer regn...

/Rickard Mattsson

onsdag 4 oktober 2006

Även jag har...

..dagar som känns helt fel. Idag var en sådan dag då det mesta bara kändes tungt och jobbigt. På väg hem från jobbet var det backträning på schemat men det blev ett väldigt kort träningspass idag. Hela kroppen kändes så otroligt trög så det var bara att avbryta och åka hem. Just nu sitter jag och analyserar min träningsdagbok för att finna eventuella ledtrådar till att jag känner mig trög idag...

Imorgon blir det en vilodag. Träningen återupptas sedan på fredag med ett lugnare teknikträningspass samt ett kort medelintensivt löppass på kvällen.

I normala fall är jag en person som alltid mår bra. Detta beror till stor del på att jag tar ett aktivt ansvar för mitt eget välmående. Varje dag brukar jag fundera över vad jag behöver göra för åtgärder för att må bra även imorgon. Det kan handla om allt från träning och kost till vila och återhämtning. Hur behöver jag agera för att må bra på både kort och lång sikt? Det är frågan jag ställer mig varje dag, året om i alla väder och under alla förhållanden. För det mesta fungerar detta och jag mår oftast otroligt bra, dock inte idag...

Min tro är att fler än jag behöver ta sig en funderare över handling och konsekvens. Detta för att i slutänden få bättre kontroll över sitt liv och välbefinnande. Exempel: om jag slappar och äter skräpmat under ett års tid, kommer jag att må bra då? Svaret på den frågan är kort och gott nej! Tar du som jag och kopplar ihop handling och konsekvens i ditt liv?

Det vi gör idag påverkar hur vi mår imorgon...

/Rickard Mattsson