fredag 27 april 2007

Mallorca

Nu är allting packat och klart inför resan. Imorgon lördag åker vi med direktflyg från Sundsvall till Mallorca. Idag då jag kikade på vädret för de kommande tio dagarna där nere såg det ut att bli regn mer eller mindre varje dag. Jag hoppas verkligen att det blir bättre än så men i vilket fall tror jag det blir roligt.

Anledningen till att vi åker är att min mor fyller 50 år under veckan. Hon meddelade redan under förra året att hon tänkte bjuda hela släkten på en utlandsresa, till slut föll valet på Mallorca där det skulle vara fint. Själv har jag aldrig varit där, det ska bli intressant att bekanta sig med cykel-ön även om jag inte kommer att ha möjlighet att göra det från cykelsadeln denna gång. Ska dock försöka se en hel del ändå, förhoppningsvis kan man hyra en eller några vespor och susa runt och utforska ön.

Veckan blir ännu en återhämtningsvecka för mig. Det är så många nu att jag tappat räkningen, snart kör trehjulingar om mig och min nya platscykel men det kan jag ta ;). Förhoppningen är att mitt knä blir så pass bra under utlandsvistelsen att jag så smått kan börja träna igen då jag kommer hem.

Jag passar på att önska en riktigt trevlig 50-års vecka och födelsedag till min mor. Hoppas verkligen att hon tycker det blir lyckat nu då hon spenderat massor av pengar på att få med alla dit ner.

/Rickard Mattsson

tisdag 24 april 2007

Avhållsamhet

När det gäller träningen så är det avhållsamhet som gäller just nu. Jag rehab-tränar för att mitt knä ska bli bättre och överkroppen får stå ut med ganska mycket styrketräning istället. Det är mitt sätt att hantera den enorma träningsabstinensen som uppstår när man är van att träna över 10 timmar per vecka och helt plötsligt gör det ont av att gå från sängen till toaletten... Positiva saker finns dock med detta; jag kommer att bli i bra beach 2007-form för nu tränar jag nästan bara överkropp samt att rehab-träningen går ganska bra. Ganska säger jag med tanke på att det ena dagen kan kännas nästan helt bra i knäet och dagen därpå känns det som en kniv sitter där. Jag tror dock att jag hittat ett träningsupplägg som fungerar, dvs. jag vet vad som är bra respektive inte bra för knäet.


De flesta har säkert svårt att förstå hur det känns att helt plötsligt inte kunna genomföra sin träning. För mig som satsat hårt mot denna säsong och tränat inför den sedan hösten 2006 har det varit några hårda bakslag på sistone.

Det började redan den 26:e februari. Då hade jag tränat för hårt ett tag och kroppen sade stopp. Blev i och med detta tvungen att vila i tre veckor. Efter den perioden lyckades jag komma tillbaka och tränade på rätt bra i tre veckor. På mitt sista träningspass under påsken fick jag en sträckning i höften. Ingen skada tänkte jag, det läker på en vecka. Mycket riktigt, höften var hel redan efter fyra dagar men då fick jag ont i knäet istället. Jaja, det går nog över på några dagar tänkte jag och vilade lite extra i några dagar. Samtidigt började tiden rinna iväg, jag var anmäld till Östgötaloppet och nu var det bara 10 dagar kvar till tävlingssäsongen skulle starta..

Det blev inget Östgötalopp för min del i år på grund av knäskadan. Det var ganska hårt att se sitt eget namn i startlistan med bokstäverna DNS (did not start) efter...

Måndagen den 16:e april är ett annat datum som är förknippat med nåt som inte var allt för bra. Den dagen började jag träna efter mina höft och knä-problem. Körde rätt hårda intervaller och mot slutet förstod jag att något var riktigt fel med mitt högra knä. När jag klev av cykeln efter det passet kunde jag knappt gå. Efter besök hos naprapaten blev mitt knä snabbt mycket bättre. Redan efter några dagar kändes det nästan helt bra. Naprapaten hade dessutom sagt att jag kunde cykla som rehab-träning men cyklingen skulle vara lätt.

Som cyklist har man nog en ganska skev definition av lätt cykling. I lördags testade jag i alla fall att cykla lätt (med min definition). Det blev ett otroligt lätt pass med en snittpuls på 117 bpm. Cyklar jag lättare än så kan jag inte hålla balansen tänkte jag för mig själv under passet. Mot slutet av passet gjorde det ändå ont i knäet och jag kunde konstatera att jag förmodligen gjort skadan ännu värre!

Sedan dess cyklar jag inte alls utomhus, nu kör jag bara fem minuter lätt cykling som uppvärmning innan jag ska styrketräna på gymmet.

På lördag bär det av utomlands igen. Den här gången är det semester och Mallorca som gäller. Min mor fyller 50 år och har bjudit med hela släkten ned till Mallorca. Det ska bli trevligt men samtidigt jobbigt för där finns det massor med cyklister och jag vill vara en av dem.

Smärtan som jag har i knäet kan jag leva med men inte avhållsamheten från cyklingen!

/Rickard Mattsson

onsdag 18 april 2007

Quadriceps Expansion

Just nu går det inte bra, det kan jag erkänna direkt. Förra veckan haltade jag omkring med en sträckning i vänster höft. När sträckningen gav med sig fick jag istället ont i höger knä. I söndags kändes det mycket bättre så jag körde ett intervallpass på kvällen i måndags. På slutet av passet gjorde det rejält ont i knäet och jag kunde knappt gå. På tisdagen haltade jag mest omkring och knaprade Ipren.

Nåt bra som jag gjorde var att jag tog kontakt med läkare på två olika företag och bokade upp tid med dem för att få expertutlåtande över mitt knä.

Sagt och gjort, på onsdag morgon var det besök hos Feelgood som vi har avtal med via jobbet. Läkaren böjde, vred och klämde lite här och där. Efter några minuter sa han att det var en överansträngning och att jag skulle äta Ipren eller liknande piller i tio dagar. Den diagnosen hade jag i och för sig ställt själv innan och jag hade även börjat en Ipren-kur.

Efter lunch var det dags för nästa läkarbesök. Den här gången hos Teamed och Janne som är legitimerad naprapat. Jag började berätta vad som hänt och hur det kändes. Sedan fick jag ligga på en brits och Janne klämde, böjde, bände och ställde massor av frågor. Efter några minuter fick jag domen; du har quadriceps expansion, vilket betyder bristningar i lårmuskelns sena som fäster ned över knäet. Janne masserade det onda området och stretchade mina lårmuskler. Sedan fick jag lite linnement som brände fint och dövade smärtan.

När undersökning och behandling var färdig visade Janne mig hur jag skulle bete mig för att rehabilitera mig själv så nu vet jag hur jag ska träna de närmsta dagarna för att bli bra igen. En intressant sak var att jag med fördel kan cykla; dock väldigt lugn, frågan är hur man gör det?

Till helgen kan jag successivt öka belastningen i träningen och när jag är helt smärtfri kan jag gå på med högintensiv träning igen.

Östgötaloppet som går 22/4 ser kört ut för min del. Synd tycker jag som verkligen hade sett fram emot att få mäta mig med andra. Men tids nog får man köra ifrån andra och även själv bli ifrånkörd...

Jag vill rikta ett stort tack till min flickvän som chefade hårt igår och tvingade mig att ta kontakt med läkare (jag blev så rädd att jag bokade upp två). Jag vill även rikta ett stort tack till Janne Skjöld på Teamed som visade vilken stor skillnad det är på en allmänläkare och en naprapat. Jag kan för mitt liv inte förstå de som har liknande problem med ändå inte uppsöker en naprapat. Snabb diagnos och man vet exakt vad som gäller, inga frågetecken eller funderingar; just do it.

Om man ska se nåt positivt i det hela så slipper jag operation samt att kroppen verkligen blir utvilad efter alla dessa åkommor.

/Rickard Mattsson

söndag 15 april 2007

Allt detta vilande

Jag har intalat mig själv att vila är bra men allvarligt talat så börjar jag tröttna på det nu. I helgen tex. när det varit kanonväder hade jag helst av allt cyklat sjukt långa distanser men nu har jag varit skadad och blivit tvungen att vila.

Vad gör man när man vilar för att bli en bättre cyklist? Ja, här kommer några exempel från idag..

Man klipper av sina trädgårdsshorts så att man får bruna fina cykelben.

Och man provar ut nya cykeln så att allt känns rätt. Idag ställde jag in styret så nu kan jag leva med höjden tror jag.

I övrigt så blev det även idag en hel del trädgårspulande, de sista löven är nu tillfångatagna. Även bilen fick sig en omgång, den blev tvättad, dammsugad och fick sommardäck.

Imorgon måndag kör jag igång med träningen igen. Nu känns det så pass bra i både knä och höft så jag vågar det, dessutom är det bara en vecka kvar till Östgötaloppet och då måste man vara fit!

/Rickard Mattsson

lördag 14 april 2007

Grillad

Den här veckan har det inte blivit mycket till träning. Måndag till onsdag hade jag ont i vänstra höften och på torsdag gick värken i höften över och satte sig i mitt högra knä istället som fortfarande värker. Förmodligen hade jag gått och kompenserat för min onda höft och istället överbelastat knät i andra benet. Med min gedigna vinterträning är jag ändå rätt lugn för tillfället (dock lite otålig), förmodligen har jag tappat lite av det jag byggde upp under vintern men det tar jag snabbt igen då jag är bra igen (vilket förhoppningsvis är snart).

När jag inte kunnat träna som vanligt har jag ägnat mycket tid åt vår trädgård som behöver en hel del kärlek under den här årstiden. Vid det här laget har jag räffsat löv så armar och händer nästan blöder.

Vädret idag var helt underbart. Om det inte varit för att jag hade ont i mitt knä så hade jag garanterat tillbringat dagen på cykelsadeln. Som så många andra grillade vi idag. Här ligger lite kött och grönsaker på grillen..

Det färdiga resultatet såg ut så här. Stekt potatis, tzatziki, grillade tomater, lök samt en köttbit.

Till efterrätt hade jag gjort iordning lite färsk ananas och blandade sorter mörk choklad (ja chokladen är med minst 70% kakao).

Imorgon söndag är det nog till att fortsätta vila om mitt knä ska bli bra någon gång. Ska nog fortsätta lite med trädgårspyssel och kanske även byta till sommardäck på bilen då.

/Rickard Mattsson

måndag 9 april 2007

Påsk = träningsläger

Under påskhelgen har det blivit en del distanspass på cykeln. I fredags körde jag upp till Holm i motvind och sedan hem igen, totalt 95,6 km. I lördags körde jag med klubben och lyckades få ihop 88 km och igår söndag blev det två varv runt Alnön på 94 km totalt.

Under lördagens pass hände nåt i min höft som inte var bra, mot slutet av passet började det göra lite ont. Efter att ha vilat till på söndag kändes det bättre och jag drog iväg på ytterligare ett distanspass. Den här gången tog jag nya cykeln, för att vänja mig vid den och för att få en möjlighet att ställa in sadel och dylikt innan Östgötaloppet den 22/4.


Jag valde att köra runt Alnön några varv, det är praktiskt för då är det bara att köra så många varv man orkar sedan åker man hem :). Det första varvet gick riktigt bra, cykeln kändes kanonskön och kroppen svarade väldigt fint trots två relativt hårda distanpass dagarna innan. Det onda i höften från dagen innan kändes knappt men i början på det andra varvet högg det till rejält och jag var nära att vända och cykla hem igen. Dum som man är fortsatte jag ändå vilket förmodligen förvärrade skadad ännu mer. Igårkväll kunde jag knappt gå men nu efter att ha ätit lite värktabletter och sovit känns det lite bättre. Några dagars uppehåll från cykling och löpning nu gör nog susen.

Angående bilden ovan så hade jag ett lyxproblem innan jag åkte till Nice. Jag har ju byggt hela cykeln för att alla detaljer ska matcha varandra, detta utan att hitta några matchande vattenflaskor. Till min stora förvåning hittade jag svart-röda flaskor i Nice. För vem vill ha blå flaskor på en svart cykel?

Som tur är har snön försvunnit nu så man kan pula på i trädgården istället. Jag upptäckte igår att några plåtar blåst bort från vårt tak under förra veckan. Idag ska jag ta och spika fast dem igen.

/Rickard Mattsson

fredag 6 april 2007

Från rivieran till orkan

Efter väldigt mycket strulande med resan ned och hem från Nice är jag nu åter hemma. Jag sammanfattar resan med några bilder, dom säger ju mer än tusen ord så för att spara tid gör jag så...

Första kvällen åkte vi tåg till Monaco för att spana in all lyx. Här är en bild tagen på kasinot, ett magiskt ögonblick som kommer att finnas kvar länge på näthinnan.


Den andra kvällen spatserade vi runt lite i Nice. Palmerna var många men den här var lite speciell, upplyst och vacker som få...

Sista kvällen gick vi längs med stranden i Nice, vattnet var fint och luften var ganska kall den kvällen.

Under flygningen hem skulle vi egentligen mellanlanda i Zürich men efter mycket strulande fick vi flyga via München istället. Här är en bild tagen från flygplanet då vi flög över de franska alperna.

Under påskhelgen hade jag planerat att köra distanspass på cykeln varje dag. Då jag kom hem sent på natten mellan torsdag och fredag missade jag den gemensamma turen med klubben. Konsekvensen blev att jag körde ett distanspass på egen hand upp till Holm och sedan hem igen. Jag kan säga att det blev ett pass med en stor portion pain management och många svordomar på vägen upp till Holm. Jag åkte 48 km i rak motvind som dessutom var rejält hård. Snitthastigheten upp till Holm var rekordlåga 22,5 km/h men jag visste att när jag vänder skulle det bli bättre. Bilden ovan visar en kurva över hastigheten under hela passet, det syns tydligt vart jag vände i Holm.. Snittet hem låg på mäktiga 37,9 km/h och tiden blev 1:11 jämfört med tiden till Holm som var 2:08.


Nu är jag rejält trött i kroppen och imorgon kör jag nog ett betydligt lungare distanspass, hoppas vinden avtagit lite tills dess..

/Rickard Mattsson