Välkommen!

För sisådär två veckor sedan flyttade vår nya vän in i vårt hem. Allvarligt talat så stod jag inte ut längre med att diska. Diska om nåt är ju energiläckage, tiden kan användas bättre. Vi handlade helt sonika en av marknadens dyraste och bästa diskmaskiner för att komma till rätta med eländet. Hade det funnits någon värre märkning än AAA på vitvaror hade den lätt får det. Detta min damer och herrar är en av få diskmaskiner som är miljömärkt med svanenmärktet. En del av vår nya livsprofil är att ta ansvar för vår miljö, det tycker åtminstone jag är viktigt. Särskilt när man kör tusen mil med husbil och skitar ned miljön som en dåre. Då gäller det att kompensera det hela på bästa möjliga sätt och ta sitt ansvar.

Hur beter sig vår nya vän då? Ja inte som en kvinna iaf. Den är grymt stabil, tyst, driftsäker och enkelt att ha och göra med. ;) Den är även tyst som en viskning, 48 db är max vad den låter men tyvärr lite långsam. Okejdå det där med långsam kan väl vara lite kvinnligt men i övrigt... Dyr i drift ska den inte vara heller. En normal diskning förbrukar 1 Kwh el och 9 liter vatten, slå det ni som kan. Fatta, N I O liter vatten för en normal diskning. Då jag höll på att bryta ihop under vårt letande av ny diskmaskin hade vi svårt att hitta en som hade en vattenförbrukning under 15 liter. Hittade man en som hade lägre var det lixom mer eller mindre en sensation.

Förlåt Annika. Jag älskar dig mer än vår diskmaskin! ;)

/Rickard Mattsson

Energiläckage

Jag har insett att energiläckaget i mitt och vårt liv har blivit lite väl stort. I samma sekund som jag insåg problemet började jag fundera över vad man kan göra åt det. Hur kan man minimera energiläckaget för att få mer tid till det man verkligen vill uträtta och ägna sig åt? Om jag tex. vill gå ned i arbetstid men inte har råd måste jag endera skaffa mig ett bättre betalt jobb eller dra ned på mina utgifter. Om jag vill ha mer fritid, kvalitetstid med min sambo eller möjligheter att träna behöver jag frigöra tid som jag lägger på annat. Just där har vi energiläckaget (annat=energiläckage). Det som inte hör till kärnverksamheten är enligt mig ett energiläckage.


Att komma till bukt med detta energiläckage är säkert inte lätt men igår gjorde vi ett seriöst försök. Här i Sundsvall finns ett företag som heter Matservice. Hos dem kan man handla mat via webben och få det hemkört mot en mindre avgift. Vi som handlar två gånger i månaden gjorde en snabb bedömning att det tar minst fyra timmar av vårt liv varje månad att åka till, gå runt i och sedan åka hem ifrån en fysisk butik. För att inte tala om miljöaspekterna med att ta bilen till och från affären. Hur som helst så gjorde vi slag i saken och gjorde vår storhandling i söndags hos Matservice. Det var lite som kinder överraskning på måndag då vi hade bokat leverans. Runt middagstid kom vår leverans och då kändes det lite overkligt. Vi fick tre stora lådor packade med våra varor.

I det stora hela fungerade det mycket bra. Frukten var fräsch och de frysta varorna var riktigt kalla vid leverans. Det blev lätt för oss då vi bara behövde packa upp prylarna och se så att allt var rätt. Nästa gång vi ska handla behöver vi bara öppna vår sparade varukorg på webben och göra eventuella tillägg eller borttag sedan klickar vi på "köp". Ska vi göra en exakt likadan handling igen tar det max en minut att genomföra. När ska de stora butikerna vakna för detta koncept?

Man kan inte ändra på alla andra utan bara på sig själv.

/Rickard Mattsson

Bättre sent än aldrig

Grattis! Nu har arrangören av Laxå 3-dagars tagit sitt förnuft till fånga och justerat resultatlistan från helgen. Min placering blev 53 av 102 startanden. Nära att ta poäng i Svenska Cupen men nära skjuter ingen hare. Den förhoppningsvis felfria listan finns här.

/En något mindre arg Rickard

Dagen efter

Igår blev jag så förbannad att jag åkte hem från Laxå utan att köra den sista etappen av Laxå 3-dagars. Då var jag trött på arrangören på grund av två anledningar. Den första var att de under min prolog släppte ut en bil på prologbanan så jag fick bromsa. Hur bra är det när det är sekundstrid? På lördagens linjelopp fick jag tiden 4:44:41 vilket är fel! Jag startade min egna tidtagning då starten gick och vi körde sedan ett mastervarv på prologbanan och sedan ut ur Finnerödja. Först när vi kom ut ur staden startade den riktiga tidtagningen men min klocka var igång hela tiden. Jag stoppade den i samma sekund som jag passerade mållinjen och tiden den loggat var 4:35:08. Min verkliga tid borde således vara nedåt 4:31 uppskattar jag om man räknar bort tiden för mastervarv och transport ut ur Finnerödja.

Sjävlklart har jag påtalat detta för arrangören utan någon respons. Jag åkte ifrån Laxå i ren protest efter dessa två missöden. Jag åker inte 100 mil tor. Laxå för att bli behandlad på detta sätt. Nu är det färdigtävlat på landsväg för min del.

/Rickard Mattsson

Laxå 3-dagars, etapp2 - linjelopp

Idag var det linjelopp i Laxå 3-dagars. Temperaturen var hög, runt 30 grader under hela loppet. Vi körde en varvbana som var cirka 50 km lång, den skulle köras tre varv och totalt blev det närmare 190 km med transportsträckan till varvbanan inräknad. Banprofilen var trevlig med några mindre backar, dock ingen som rensade fältet nämnvärt. Jag upplevde att kroppen kändes bra idag, åtminstone under andra halvan av loppet. Under första varvet går två större utbrytningar iväg och under det andra varvet är tempot i den efterföljande klungan där jag låg extremt lågt. På det sista varvet blev tempot högre, men ändå hanterbart. Då vi kom in på den sista biten mot mål kändes kroppen väldigt pigg. Jag upplevde att jag låg bra till trots att jag missat de tidiga utbrytningarna.

När jag senare tittade på resultatlistan kunde jag inte tro mina ögon. Jag hade kommit på plats 94 av 102 startanden. Jag är väldigt skeptisk till om det verkligen stämmer för såna som jag körde med under den sista milen har enligt resultatlistan kommit 15 minuter för mig i mål. Det är ju inte ens tekniskt möjligt! Hur som helst så är inte mitt resultatet acceptabelt och är det en arrangörsmiss åker jag ändå härifrån i protest. Jag har inget här att göra ändå.

Resultatlistorna finns här.

Hejdå Laxå.

/Rickard Mattsson

Laxå 3-dagars, etapp1 - prolog

Körde prologen på Laxå 3-dagars idag. Motivationen har trytit rejält på sista tiden samtidigt som kroppen känts bedrövlig ända sedan U6 Cycle Tour. Trots detta kändes det ändå rätt bra under dagens prolog. Banan var 1500 meter lång och ganska teknisk. Jag upplevde att den passade mig och linjecykeln bra men ändå blev min placering 102 av de 103 startanden. Kroppen och framförallt knoppen har tagit extremt mycket stryk på sistone och jag känner själv att U6 Cycle Tour var det som fick bägaren att rinna över. Jag trodde själv att jag skulle repa mig veckan efter för då tog jag det riktigt lugnt, tränade bara två pass men helgen därpå dunkade jag dubbla fem-timmars distanspass igen och efter det har hjärnan varit totalt nedmosad.

Tanken var från början att tävla vidare hela denna säsong med ganska hög intensitet ända fram till slutet av augusti. Nu får jag börja nedtrappningen nu istället då det blivit för hårt helt enkelt. Efter Laxå kör jag max två tävlingar till i år om jag orkar.

Hur som helst så är det linjelopp imorgon på 180 km. Där ska jag såklart försöka göra mitt bästa. Återkommer med resultat och reflektioner därifrån om jag överlever.

/Rickard Mattsson

Laxå

Hua, jag som hatar fisk och nu har dom intagit min blogg oxå! Till råga på allt så åt jag fisk mot min vilja i tisdags och vet ni vad? Det smakade bättre än jag kunnat ana men det berodde nog på att min mor hade maskerat maträtten riktigt duktigt så den smakade mest tomat och ost. ;)

Mot Laxå bär det av idag där tävlingen Laxå 3-dagars går under helgen. En kortare etapptävling med tre moment. På fredag är det prolog på 1500 meter, på lördag är det linjelopp på 180 km samt på söndag är det ett 40 km långt tempo. Vi får se om jag lyckas starta kroppen eller om den fortsätter att vara trött. Ja precis, den är fortfarande trött som tusan efter U6-veckan i Tidaholm och distansnötandet i helgen.

Håll utkik här så får ni veta hur det går...

/Rickard Mattsson

900 gram

Idag slog jag personligt rekord i att lätta på trycket. 900 gram lyckades jag med vilket är lika mycket som en ASUS Eee PC väger. Eller det är ju vad en lätt karbonram väger också förresten. Rätt bra jobbat, nästa gång ska jag klara ett kilo eller varför inte en lastbil? ;)

/Rickard Mattsson

Kundnöjdhet

Jag hatar företag som inte håller vad dom lovar. Det kan handla om att de leverar efter utsatt tid eller att något annat blir fel. Idag blev jag riktigt förvånad och nöjd då jag beställde en bok från adlibris. Klockan 09:16 imorse lade jag ordern på boken. Enligt systemet skulle det ta 2-5 dagar för den att komma fram till mig. Klockan 10:57 fick jag levaransavisering om att boken var skickad. Det kallar jag kundservice! Den här gången slipper jag även Posten i Ånge eftersom boken skickas med brev. Haha, no more Ånge!

Alla ni andra, se och lär av detta exempel.

/Rickard Mattsson

Junsele

Fem timmar distans idag igen. Idag utgick jag från Sollefteå och cyklade till Junsele. För er som bor i betongen och inte vet hur norra Sverige ser ut kan ni titta här. Väg 90 mellan Sollefteå och Junsele var fin. Jag hade medvind upp och motvind hem, precis tvärtemot hur man ska köra. Det blev exakt ett fem timmars distanspass i min fart, 75 km dit och 75 km hem, totalt 150 km alltså. Jag börjar hata distansträning mer och mer, det maler ned min skalle i småbitar och det är inte bra. Måste nog börja träna lite mer brutalt tror jag..

/Rickard Mattsson

Sollefteå

Den här helgen tillbringar vi i Sollefteå. Min sambo och min syster har varit med i Sollfteå Älvsim idag. Själv började jag träna på allvar igen. Jag körde banan där Broarna Runt går, riktigt fint när man kör den utan tidspress, då ser man helt plötsligt att det är ett ganska fint landskap som man cyklar genom. Över fem timmar och 156 km i sadeln blev det idag. Sitter som en smäck i benen nu. Ikväll ska vi gå på festivalen här i Sollefteå och äta en bit god mat.

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 6

Idag var det dags för den sjätte och sista etappen i U6 Cycle Tour. Efter att jag körde bort mig totalt igår hade jag konstaterat att jag inför den sjätte etappen var mer än fem minuter efter killen som låg framför mig på 79:e plats. Det var alltså kört för mig att avancera idag såvida det inte var någon som fick punktering eller nåt mekaniskt haveri. Jag hade även konstaterat att jag behövde hålla undan för killen som låg efter mig på en 81:a plats. Han låg bara 1min 34sek bakom mig inför dagens tempoetapp. Nyfiken som man är tittade jag hur han presterat under prologen i måndags och kunde smärtsamt se att han var snabb där. Om man kollade längre ned i resultatlistan så såg man att det var tight även på platserna 82-85. Mitt mission idag blev således att försöka hålla dessa herrar bakom mig och försöka befästa min 80:e plats i totalen.

Jag kände redan då jag vaknade idag att mina ben var helt slut. Ja inte bara benen förresten utan hela kroppen inklusive knoppen. Allt detta tävlande sedan maj och nu sex dagar på raken har satt sina spår. Lång uppvärmning som vanligt inför tempolopp och sedan var det bara att köra plattan i mattan. Dagens tempoetapp var 14 km lång och bansträckningen var återigen mycket fin. Lagom kuperad med några motlut, kurvtagningar samt en vändpunkt. Mina ben gjorde ont från första till sista sekund, försökte ändå mosa på vad som gick och låg kring tröskelpuls mest hela vägen. Först in på målrakan blev jag omkörd av två bakomvarande cyklister.

Min placering idag blev 92 av de 96 som startade. Konstigt, jag borde kommit sist med tanke på att jag körde fem mil i tempofart igår. Totalt blev min placering 80 vilket känns surt nu när jag grubblat ned mig över gårdagens missöde. Hade till och med svårt att sova för jag kan inte förstå hur jag kunde vara så j&%a klantig och köra ned i diket på den där grusvägen. SATAN!

Dagens resultatlista för min klass finns här samt här för övriga klasser.

Nu tar jag semester från träning, cykling och bloggande ett tag, på återseende.

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 5

Idag var det dags för etapp 5 i U6 Cycle Tour. När jag vaknade hörde jag hur speakern berättade för publiken hur banan såg ut. Han nämde även att det fanns en bit grusväg. Hmm, grusväg på ett landsvägslopp?

Jag letade reda på lite information och kunde konstatera att grusvägspartiet var cirka 1,5 km långt. Efter lite funderande och bollande med Tom valde jag att starta etappen med mina zipp-hjul. Gruspartiet var ju trots allt ganska kort och förhoppningsvis var det fin grusväg..

Banan var en varvbana med start vid Tidavallen i Tidaholm. Varje varv var 25 km långt och elit skulle köra fem varv, dvs. totalt 125 km. Första delen av varvbanan var ganska platt, mitt på banan var det några mindre backar och strax innan grusvägspartiet var banans enda avgörande backe. Men enligt mig borde ingen flyga av i den backen, den var så pass snäll.

När starten gick hade vi som vanligt masterstart i ca 500 meter. Det började med att masterbilen körde fel och var nära att orsaka en vurpa, grattis! Vi skrattade åt stackarn som körde och följde istället efter motorcykeln som låg lite framför master-bilen. Första varvet kändes lätt, jag upplevde att jag hade bra tryck i pedalerna idag och hade inga som helst problem att hänga med i farten. Varv två gick också lätt, utbrytningarna avlöste varandra men det hela kändes väldigt kontrollerat.

På det tredje varvet, då vi för tredje gången ska passera grusvägspartiet ligger jag bra till mitt i huvudklungan. Jag försöker leta ett bra spår och girar ut till vänster så jag ska få klar sikt framåt. Mitt hjul skär ut i gruskanten och i nästa sekund blir det en färd i 40 km/h ner i diket. Jag bromsar och hoppar snabbt upp på vägen igen. Klungan dundrar förbi på två sekunder och jag försöker jaga ikapp. Detta visade sig dock vara synnerligen lönlöst då det är ganska brant utför på detta parti och det var stört omöjligt för mig att mosa ikapp klungan i det läget.

Fan! Med halva loppet kvar var jag avhängd bara för att jag lyckades syna diket. Jag som kände mig så fruktansvärt pigg i kroppen idag. Efter ett tag ansluter fler som hamnat i olika konstiga situationer samtidigt som mig. Någon har blivit avhängd på riktigt, någon annan har fått punktering osv. Vi kör tillsammans på det tredje varvet men då vi ska gå ut på varv fyra är vi plötsligt bara två kvar. Jag och en dansk kör vidare men dansken börjar plötsligt klaga på att han inte kan trampa och kort därefter släpper han min rulle. Jag fick efter det soloköra de två sista varven in mot mål för att få ett resultat i totalen och möjligheten att köra riktigt dåligt på den sista tempoetappen. Faktum är att jag körde sönder benen totalt idag då jag blev tvungen att först försöka jaga ikapp klungan efter dikeskörningen och sedan soloköra i två varv. Under dessa två varv låg jag konstant i zon 4 och mosade. Hur som helst så tog jag mig i mål även på dagens etapp men inte alls på det sätt jag hade tänkt. Jag gick i mål 18min 48sek efter vinnaren av etappen och det gör att jag idag sjönk som en sten i den totala ställningen.

Av de 101 startanden idag blev min placering 86 och i den totala sammanställningen ligger jag nu på plats 80. Dagens resultatlista från min klass finns här och för övriga klasser här.

Banan idag var återigen väldigt fin. Jag gillar inslaget av grus på landsvägstävling även om det ställde till det för mig idag. Helt klart udda och för vissa utslagsgivande (mig tex.). Strax innan gruspartiet var banans enda riktiga backe och denna backe avslutades sedan med en grusväg i svagt motlut som dessutom var blöt. Ja såklart regnade det i Tidaholm även idag. Att först köra i en backe för att sedan avsluta på blöt motlutande grusväg var en ny upplevelse. Föreställ er att först köra i en asfaltsbacke i tävlingsfart sedan när man kommer in på det blöta gruspartiet är det som att någon tagit tag i ens sadel och tjuvåker. Det går grymt segt och trögt samtidigt som det sprutar grus och sten runtomkring.

Dagens höjdare är annars denna norrman:

Startnummer 311, Mats Skottvoll, Trondhjems VK, tilldelas böter, SEK 750, för förolämpning mot funktionärer, SCF TR 12.1.040 p30

Det är med andra ord dyrare att förolämpa en funktionär än att strunta i polismans tecken som "bara" kostade 500 kr. Jag ska nog sluta att klaga på mina parkeringsböter, det är ju nästan gratis.

Är huvudet dumt från kroppen lida...

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 4

Ser ni? Allt mitt klagande på vädret har givit utdelning. Idag tar jag tillbaka allt ont jag sagt om Tidaholm för idag skiner solen från en klarblå himmel.

Idag körde jag etapp 4 av U6 Cycle Tour. Elit hade tidig start, redan 09:20 så jag gick upp 05:30 och åt frukost. Gick sedan och sov igen i en timme innan jag började förberedelserna. GP-lopp var det på schemat idag. Ett varvlopp i centrala Tidaholm. Banan var 1,9 km lång och elit skulle köra 25 varv på denna + ett mastervarv. Pust och stånk, bara mängden varv är ju avskräckande! Mitt mål för dagen var damage control, dvs. minimera förlorad tid, överleva och ta mig i mål.

Inte helt oväntat så går de första 8-10 varven extremt snabbt sedan lugnade det ned sig lite. En utbrytning går iväg och får som mest 45 sekunders försprång. När det är runt 10 varv kvar ökar farten igen och utbrytarnas försprång minskar. Till slut var hela huvudklungan ikapp utbrytningen. Mitt i loppet var det tidvis ganska avvaktande körning men med 2-3 varv kvar blev det tokigt högt tempo. Här upplevde jag att många fick släppa huvudfältet. Jag bet mig dock fast som en igel. När vi på sista varvet kom in på målrakan hade jag dock inget kvar att ge utan blev omkörd av ett gäng som låg bakom mig. Skit samma, jag tog mig i mål med huvudklungan och lyckades med dagens mål. Min snittpuls under dagens lopp var 171 bpm (precis på tröskeln), snitthastigheten som jag loggade var 42,6 km/h.

Min placering idag blev 73 av 102 startanden och totalt ligger jag nu på plats 71 vilket jag är mycket nöjd med. Jag hade faktiskt inte räknat med att förbättra mig i totalen under dagens GP-lopp men det gjorde jag. Jag ligger nu endast 1 min 35 sek bakom ledaren. Resultatlista från dagens lopp finns här för herrar elit samt här för övriga klasser.

I övrigt så är det hårda bud här nere. Körningen på dagens GP var minst sagt hård. Så kan det gå när man kör med hårdingarna från övriga norden och tyskland. Här är några utdrag från juryns utlåtande idag.

Startnummer 259, Carl Uthus, Lillehammer CK, utesluten för uppsåtligt avvikande från tävlingsbanan (kört på fel sida om trafikdelare) och brott mot polismans tecken, samt böter SEK 500, TR 12.1.040 p14.

Number 410, Diego Garcia, CK Falken, disqualified for wilful deviation from the race course (wrong side of traffic island), and penalty of SEK 500, TR 12.1.040 p14.

Numbers 227, Tobias Barkschat, 229, Roiko Kanzler and 230 Lars Telschow, Frankfurter RC 90, disqualified because of violence, inappropriate behavior and creating dangerous situations. TR 12.1.040 p30-31

Nu börjar jag gilla cykling igen, så här ska det vara! Inget mes utan hårda bud är det som gäller. Kör man som en idiot ska det kosta, bryter man en etapp så är det bara att åka hem. Hårda bud är det som gäller, helt i min stil! Jag tror att jag fortsätter att cykla ett tag till trots allt, det här börjar bli riktigt kul!

En dansk här är så stor att jag inte kan ligga bakom honom. Min sikt blir helt skymd så jag ser inte vad som händer framför. Jag lovar att båda hans ben väger lika mycket som hela mig. Hela killen måste väga som en mindre oxe men så var det också han som vann etapp 2 solo i tisdags. En riktigt stark oxe med andra ord. I övrigt så verkar danskar vara relativt små, typ som mig. Det finns en hel hög med mini-danskar här osså har dom en bjässe med sig. ;)

Jag måste även passa på att ge en eloge till Cykelklubben U6 för arrangemanget. Det märks att dom har rutin av att anordna stora tävlingar. Banorna är grymma också. Alla etapper än så länge har varit riktigt fina, jag tror att det här är den bästa tävlingen jag kört faktiskt. Det är inte illa för nu får Hammarö 3-dagars flytta ned till en hedrande andra-plats på min lista över välarrangerade lopp och bra banor.

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 3

Idag var det dags för etapp 3. Ett linjelopp på 139 km. Varvbanan där vi skulle köra fyra varv visade sig vara riktigt trevlig. I sann cykelanda avslutades varje varv med en rejäl backe upp mot målgången. Resten av banan var moderat kuperat och väldigt snabb. Min cykeldator hade loggat en snitthastighet på 43,6 Km/h och en maxhastighet på 109,6 km/h på sista varvet.

Jag startade dagens lopp med att känna mig fet. Ni som cyklar vet hur det känns, man är seg och tung i kroppen. Jag hade försökt att förebygga detta men idag funkade det inte. Jag fick lida den första timmen innan jag började känna mig mindre fet och seg.

Tror ni att det regnade i Tidaholm idag då? Skiter björnar i skogen? Sover Dolly Parton på rygg? Gör det ont att nå maxpuls? Ja det är klart som fan att det återigen regnade här i Tidaholm! Stora feta droppar fick vi på oss på varje varv. Det var bara ett lokalt regnväder men på samma ställe på varje varv fick vi oss en dränk från ovan. När man kör över 70 km/h och det regnar våldsamt stora droppar gör det riktigt ont att få dem på kroppen. Det var en ny upplevelse men det härdade säkert.

Loppet gick bra i övrigt. Trots att jag kände mig seg i början så lossnade det efterhand. Andra halvan av loppet gick riktigt bra och när vi gick ut på sista varvet började jag leta mig uppåt i klungan för att ha en bra position inför spurten uppför backen vid målgången. Precis då jag tycker mig ha hittat en bra position, runt 20-30:e man blir hela klungan stoppad av funktionärerna. Detta händer uppskattningsvis 20 km från målgång. Det visade sig att några pojkar från startgruppen 15-16 åringar hade vurpat rejält i den snabbaste utförslöpan på hela banan. Jag uppskattar att vi som körde med fri utväxling låg närmare 80-90 km/h i den utförslöpan. Hela vägen var avspärrad av diverse fordon och ambulans. Hela vår klunga får stå och vänta ett tag. Efter 10-15 minuter säger så kommissarien att loppet bryts och vi får cykla tillbaka den väg vi kom ifrån. Surt sa räven, jag som förmodligen hade fått en riktigt bra placering där idag och förbättrat mig i totalen. Killarna som vurpat hade nog gjort sig rejält illa. Vi såg när dom bar därifrån deras cyklar och jag har då aldrig sett så demolerade cyklar någonsin, inte ens på bild. Hjulen var som ihopknycklade papper och ramarna var helt av både övre och under röret. Very nice, hoppas killarna klarade sig bättre än cyklarna gjorde.

Artikel om vurpan finns här.

Vårt lopp neutraliserades vilket innebär att ingen får något resultat. Fan jag som skulle ta igen förlorad tid med hjälp av bra placeringar på linjeloppen! Övriga resultat från dagens finns här.

En sak till som irriterar idag är att jag blivit bestulen på min cykeljacka. Jag lade av mig den efter uppvärmningen, lade den på gräset vid Tidavallen där dagens start gick. När jag senare skulle hämta den var den spårlöst försvunnen. Jackan är lätt att känna igen. Den är långärmad, har hel dragkedja, är vit, röd och grön samt att det står Sundsvallscyklisterna överallt på den. Är det någon som ser en A-lagare eller en norrman med den jackan, hör av er till mig eller slå ner killen och ge mig jackan. Jag betalar hittelön med mörk choklad. I jackans ryggficka låg även en 75cl tom Enervit-flaska. Om A-lagaren fyllt den med sprit, låt honom behålla flaskan.

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 2

Idag var det dags för den andra etappen i U6 Cycle Tour. Den etappen kördes i Ekedalen en bit utanför Tidaholm. Jag flyttade dit redan igårkväll med husbilen för att slippa det bekymret på morgonen. På så sätt kunde jag sova länge och ta det riktigt lugnt nu på morgonen. När jag vaknade kunde jag återigen konstatera att södra sverige är en bluff. Ett lätt regn smattrade på taket och termometern visade 11 grader. När jag kollade mailen senare hade jag fått ett mail från min sambo som är hemma och jobbar den här veckan. Där var det kanonväder med klarblå himmel...

Så här skitig blir man på benen under ett landsvägslopp som är torrt. Det sprutar asfalt, grus, bromsgummi och allt möjligt på benen så man blir alldeles prickig.

Etapp 2 som jag körde idag var ett linjelopp. En varvbana på 7,5 km med en backe precis upp mot målgången. På papperet är ju det helt rätt banprofil för mig, att avsluta loppet med en rejäl backe, thats my way! Denna varvbana skulle vi köra i tio varv vilket är ett ganska kort lopp för att vara ett linje. Det blir ju trots allt bara 7,5 mil.

Elit startade 12:45 vilket ställde till lite huvudbry för mig. Min lunchtid är egentligen 11:30-12:00 och om jag inte äter då slutar jag fungera. Bestämde mig för att prova att skjuta på lunchen till efter loppet och åt istället ett lättare mellanmål vid 11-tiden för att kompensera. Jag upplevde att detta fungerade mycket bra. Jag blev inte hungrig samtidigt som jag inte kände mig tung i kroppen.

När starten gick var det som vanligt masterstart den första biten, vi fick åka uppför backen och ut på första raksträckan innan masterbilen släppte oss. Första varvet gick sedan ganska lugnt till väga, jag noterade en vurpa med en kille som låg mer eller mindre skadad i diket redan efter fem minuter. När vi passerade backen vid målområdet för första gången blev det inte helt oväntat ganska hög fart. Jag hängde med rätt bra men hade inte det där extra trycket i benen som jag har ibland.

Under varv två eller tre hände inte mycket förutom att jag var grymt nära att dras med i en vurpa. Undkom som vanligt med en hårsmån, jag är övertygad om att min bakgrund inom MTB hjälper mig i dessa situationer då det alltid är på håret att det går vägen.

På varv fyra eller fem (tappade räkningen efter ett tag), när vi skulle passera backen vid målområdet ser jag en kille snett framför mig som helt plötsligt går in i väggen. Han orkar inte trampa längre och faller tillbaka som en sten genom fältet. Det var skönt att se då för det gjorde rätt ont även i min lilla kropp.

På det sjätte varvet hände en sak som satte sin prägel på hela loppet för min del. Det är väldigt mångkulturellt här med många cyklister från Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Norge och såklart Sverige. Detta gör att man hör lite allt möjligt i klungan, det är inte alltid man förstår men ändå... Hur som helst så kommer en stor tysk dundrande förbi mig och skriker nåt på tyska åt sina lagkamrater. Jag trodde nästan att tredje världskriget hade brytit ut som han skrek men jag antar att tyskar är såna. Nåja det roliga var inte att han gastade utan att han körde med turkosa cykelbyxor, turkosa skoöverdrag och rosa styrlinda. Det såg minst sagt hemskt ut. Nog för att det är allmänt känt att tyskar saknar stil men hur illa får det egentligen bli? Kan någon skicka en armé med stilpoliser till Tyskland och lära dem hur man matchar saker och ting? Hua, jag som är så noga med att allt ska passa ihop och bilda en helhet. OBS: bilden har inget med tysken att göra, cykeln på bilden är oskyldig till tyskens gastande men får representera dagens lopp pga. den rosa styrlindan. ;)

När vi gick ut på sista varvet så ökade farten avsevärt och alla försökte att inta bra positioner inför den sista avgörande backen. Även jag gör mitt bästa och när backen kom var det bara att trycka på för allt vad benen höll en sista gång. Jag körde om rätt många där men blev även omkörd av några starkare, fan! När jag passerade mållinjen låg jag på 185 bpm, 6 slag under min maxpuls så jag hade inte så mycket mer att ge idag. Slutade på plats 56 av 105 startanden vilket är rätt okej. Resultatlista från dagens lopp finns här för min klass och här för övriga klasser.

Totalt ligger jag nu på plats 81 av 105 vilket är riktigt bra. Nu behöver jag bara fortsätta att göra bra ifrån mig för att förbättra den totala placeringen.

Det tar sig sa pyromanen...

/Rickard Mattsson

U6 Cycle Tour - Etapp 1

Idag var det dags för den första etappen av sex i U6 Cycle Tour. Dagens etapp var en 3,3 km lång prolog, en form av kort tempolopp. Jag rekade banan innan start för att försöka få en uppfattning om vilken fartstrategi jag skulle använda mig av. De två första kilometrarna av banan är helt platt med en vändpunkt. På den sista kilometern är det en rejäl stigning och vid målgången är det lite motlut.

Foto: Tom Wieselblad

Det är konstigt för igår kändes benen bra då det inte var tävling. Idag var dom trögare. Det är inte första gången det händer, börjar bli rätt enerverande vid det här laget. Är benen nervösa eller vad är felet?

När prologen startade för min del tog jag det relativt lugnt men vid vändpunkten kände jag att jag dragit på mig lite för mycket syra i benen. Fick köra på lite lägre intensitet på vägen tillbaka för att orka ta mig uppför backen. När jag kom till backen kändes det bra men ju längre upp jag kom desto trögare blev benen. När jag närmade mig mållinjen sprutade det rejält med mjölksyra ur alla kroppsöppningar men det är väl så det ska vara att köra prolog. ;) Hade jag tagit det lite lugnare i början som jag tänkt så hade jag haft mer att ge på slutet men det är långt mellan tanke och handling när det gäller tävling.

Av de 106 startanden i min klass slutade jag på en 92:a plats idag. Det är bra, långt ifrån sist och nu blir det bara bättre med start från imorgon då det är linjelopp. Dagens resultatlista för min klass finns här. Övriga resultatlistor finns här.

/Rickard Mattsson

Tidaholm - U6 Cycle Tour

Då var det dags för tävling igen. Nu befinner jag mig i Tidaholm, hit är det sjukt långt från Sundsvall. Efter några mer eller mindre våldsamma slagsmål med min GPS så är jag nu framme efter 80 mil i husbilen. Egentligen skulle det bli under 70 mil, hur det kunde bli 80 får ni fråga Nokia om (min GPS är billig idag, någon som bjuder en femma?).

Här i Tidaholm är det regningt som tusan, campingen som U6 tillhandahåller är på en grusplan så det ser ut typ som på bilden ovan. Tävlingarna börjar imorgon måndag med en prolog, sedan är det linjelopp på tisdag, GP på onsdag, linjelopp torsdag och fredag samt att tävlingsveckan avslutas på lördag med ett tempo. Vi får se om kroppen och knoppen klarar av hela den veckan, målsättningen är att överleva och inte komma sist på tempot som vanligt. ;)

U6 Cycle Tour som denna tävling heter verkar vara riktigt stor. Som vanligt är jag grymt dåligt påläst och har ingen aning om vad jag ger mig in på. Jag har redan konstaterat att det är folk här från Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Ja några från Sverige är det ju här också såklart. Men jag tror att den här tävlingen är lite större än jag hade föreställt mig innan. Resultat och övrig information kommer löpande att läggas ut här under veckan. Självklart kommer jag så snabbt som möjligt efter varje dag att skriva några rader här också.

/Rickard Mattsson

Risk management

När jag mest okynnescyklade utan att tävla hade jag en plan. Planen var att ta motorcykelkörtkort och köpa motorcykel. Jag tror året var 2005 eller 2006. Då var jag under 30 år och hade väl inga direkta planer med mitt liv. Det var då en helt vanlig dag som mina tankar på motorcykelkörtkort lades på hyllan för några år. På radion berättade dom om ny statistik som påvisade att män under 30 år var överrepresenterade i dödsolyckor på motorcykel. Okej tänkte jag då, man vill ju inte dö så jag avvaktar tills jag fyllt 30 så kan man köra sedan...

Efter detta kom en tävlingskarriär på cykel i vägen. Det hade jag inte riktigt planerat, det bara lixom blev så. Märkte att jag hade lite talang för det där med cykling och på den vägen är det. Hur som helst så vet jag att den resan någon gång är över eller åtminstone kommer att trappas ned. Som en förberedelse till detta har jag denna sommar börjat att ta några steg mot ett motorcykelkörkort. Det som fick bägaren att rinna över var när min far köpte en ny motorcykel. Vips så hade han två motorcyklar och då blev det ju nästan straffbart att inte ta chansen. Ett bättre tillfälle kommer aldrig att passera framför mig. Pluggandet till teoriprovet går bra och idag körde jag min första körlektion med min far. Själv tycker jag det gick lysande, jag övade på att manövrera motorcykeln, köra slalombana, undanmanöver samt lite motorvägskörning. Allt gick bra och jag tror att jag har det ganska lätt som mer eller mindre alltid bott på prylar med två hjul. ;)

Teoridelen kan vara lite knivig. Ovan är en av de svårare frågorna. Det var nära att jag kryssade B där för jag blev lite sugen på Ben & Jerrys glassarna som dom har på årets gatufest här i Sundsvall. Åååååh, vilka grymma glassar! Vi var ned igår och jag kan säga så här; innan igår trodde jag att jag visste vad glass var och hur det smakar. Nu vet jag bättre. Glass är inte glass utan Ben & Jerrys är glass. Allt annat är skit sådeså! Snacka om glassarnas glass, det går inte att beskriva med ord, det måste upplevas. Givetsvis beställde jag den största glass som gick, något annat alternativ fanns inte. Jag valde tre smaker, en med banan, en med choklad och brownie-bitar i och en med choklad och hela choklad-bitar i. När jag betalat fick jag en glass som mina stackars tunna cykelarmar knappt orkade bära. Jag skojar inte om den vägde 500 gram. Glassen var grymt smakrik och bitarna av choklad och brownie var enormt goda. Det tog nog minst 15 minuter att äta upp hela min glass och sedan fick jag äta upp min sambos också för hon gick in i väggen. ;)

Ibland är livet underbart...

/Rickard Mattsson

Kinder överraskning

Idag var en helt vanlig dag tills posten anlände. Ett brev från Eurocard brukar inte betyda att man hoppar jämfota av glädje precis. Nu var det ju så att jag visste att jag inte hade använt mitt Eurocard-kort sedan jag var på Mallis. Min första tanke var att någon kommit över kortnumret och använt det för att blåsa Eurocard. Jag tog ett djupt andetag och öppnade kuvertet. Hmm, att betala: 0,00 kronor stod det på fakturan. Bra men står detta verkligen rätt till tänker man ju då...


Tog och ringde Eurocard. Välkommen till Eurocard kundservice, du är placerad i kö, du har plats 24 i kön. Pust och stånk, det är nog inte bara jag som fått en skum faktura tänkte jag. Blev dock ganska snabbt kopplad till en person. Jag sa att jag fått en faktura från dem på noll kronor och frågade vad dom håller på med. Damen i andra änden av luren harklar sig lite och säger, jo vi gjorde som så att vi skickade ut alla fakturor denna månad, även dom på noll kronor. Varför då frågade jag? Jo för att påminna folk om att dom har sitt kort svarade damen i andra änden. Ja men det är ju skoj sa jag, ni tror inte att detta gör era kunder aningen förvirrade? Nej vi brukar göra så en gång om år svarar damen. Kul!

Jag tycker att Eurocard kan ta sitt miljöansvar och strunta i att skicka ut fakturor till höger och vänster som är på noll kronor. Är det nåt som är onödigt så är det väl detta.

Hur som helst så vill jag att även andra börjar skicka mig fakturor på noll kronor. Vi börjar med Shell, sedan tar vi banken där vi har lån på huset och sedan tar vi elleverantören och Telia. ;)

/Rickard Mattsson

800 gram

När man har semester har man mycket tid. När man har mycket tid kommer man på konstiga saker. Konstiga saker har man tid att göra när man har semester. Ett exempel hämtat från mitt liv kommer här.

För någon vecka sedan när jag var extremt nödig och skulle lätta på trycket tänkte jag; undra vad urinblåsan väger nu då den är sprängfull? Jag ställde mig på vågen och kollade min vikt. Därefter lättade jag på trycket och ställde mig på vågen igen. Döm om min förvåning då jag kunde konstatera att en full urinblåsa väger 800 gram! Nu ska jag försöka slå det, kanske man kommer upp emot ett kilo innan semestern är slut...

Att vara normal har aldrig varit ett alternativ för mig. Jag gillar att gå egna vägar. Varför göra som alla andra? Om man väljer att bryta mönster och gå egna vägar kan man göra intressanta upptäckter och framsteg. Semestern kommer säkert att leda till andra häpnadsväckande forskningsrön, isåfall återkommer jag med rapporter från dessa. :)

/Rickard Mattsson