Shit!

Ja det känns som jag saknar ord för tillfället, därav rubriken. Idag söndag avslutar jag en träningsperiod som verkligen heter duga. Tre veckor av hård, hårdare och hårdast träning har det blivit, precis enligt plan. Varenda pass har varit lyckat även om jag varit seg en del dagar innan jag startat. Anledningen till att jag inte uppdaterat bloggen på ett tag är att jag tränat rätt hårt istället. Jag tänkte berätta med bilder och text hur min sista träningsvecka sett ut. Hela den veckan var det distansträning som gällde; att samla kilometrar och timmar var målet. Lyckades ganska bra med det nu när jag summerar veckan. 600 km i cykelsadeln, 22 timmar träning varav 20 på cykeln och ett personligt rekord har det blivit. Läs mer nedan...

Måndag, cyklade till Holm och sedan hem igen. Totalt 100 km och 3:14 tim i sadeln.

Tisdag, cyklade till Sollefteå och åt lunch på Statoil, åkte sedan hem igen. Totalt 220 km och 7:15 tim i sadeln.


På Statoil köpte jag mig en rockstjärnelunch bestående av en RedBull, Ahlgrens Bilar, drickyoghurt och en glass. Närå skojar bara, köpte en hamburgare och en korv oxå ;).


Onsdag, cyklade ut till Skatan i Njurunda, sedan tillbaka mot stan och till Töva och sedan hem via Kovland. Totalt 105 km och 3:34 tim i sadeln.


Torsdag, cyklade till Åstön och Skeppshamn. Totalt 90 km och 2:56 tim i sadeln.


Fredag, badade och vilade hela dagen inför Höga Kusten Marathon på lördag.


Lördag, Höga Kusten Marathon och distansen kvartsmarathon.

När jag vaknade på lördag morgon började jag med att väga mig. Vågen stannade på exakt 54 kg och det var jag nöjd med! Därefter tog jag på mig mina skor och sprang några gånger fram och tillbaka i huset för att känna hur kroppen kändes. Kroppen kändes grymt bra så nu gällde det att inte göra några dumma misstag inför start.

Förra året sprang jag hårt och fick då tiden 49:07 och kom på 29:e plats. I år hade jag som mål att springa två minuter snabbare och vara med på topp 20. Efter min knäskada som jag hade i våras har det bara blivit fem pass löpning så jag trodde själv att jag skulle ha lite svårt att klara av mitt mål men ingen kommer ihåg en fegis... När jag strax före start fick frågan vilket mål jag hade i år svarade jag ändå: "att förbättra tiden från 2006 med två minuter".

Förra året sprang jag löpartävlingarna i samma skor som jag använde under träning. Till i år hade jag köpt ett par tävlingsskor. Även löpning är en materialsport och kan jag köpa mig förbi mina konkurrenter på lagligt sätt så gör jag det. Köpte därför ett par Nike MayFly som jag provsprang förra veckan. Skorna väger 130 gram per sko och det är grymt lätt! I lördags var det dags att se vad de gick för då det verkligen gäller...


I år startade jag från startlinjen, förra året fegade jag lite och stod några meter bakom för att inte vara i vägen för de riktiga löparna, men i år fick dom tampas med en cyklist...

När starten gick var det bara till att tugga taggtråd. Jag gick ut hårt och lade mig på en nivå som jag trodde att jag kunde hålla hela distansen. De första två kilometrarna av banan består av en ganska brant backe. Efter första kilometern tittar jag på pulsklockan och ser att jag är snabb, 3:50 har jag vid första kilometerpassagen, shit tänkte jag! Samtidigt som jag noterade tiden på pulsklockan ser jag även min puls, den var 188 bpm just då och det är högt för att vara mig. Då jag testade mig på LIVI i november 2006 hade jag en tröskelpuls på 172 bpm och den högsta puls jag fått upp någonsin (maxpuls) är 191 bpm. Hur som helst, det fick bära eller brista, ingen kommer ju ihåg en fegis! Dessutom hade jag ju sagt innan start att jag skulle kapa två minuter från 2006. Sprang vidare i hårdast möjliga tempo. Tittade på pulsklockan lite då och då men noterade aldrig att min puls var under tröskelpulsen. Passerade kilometermarkeringarna i en rasande fart och när jag hade sprungit 10 km stod min klocka på 41:06 vilket är personligt rekord så det heter duga (tidigare har jag sprungit på 45:10 som snabbast under träning).



In mot målet i Nordingrå är det fortsatt plattan i mattan som gäller. Maxar verkligen ur kroppen hela varvet och på slutet trycker jag nästan gaspedalen genom golvet. När jag passerar mållinjen och stoppar min klockan ser jag den för mig smått fantastiska tiden 43:38:6! Jag blev nog mest förvånad själv tror jag. Efter ett tag inser jag att jag kapat hela sex minuter från förra årets tid med samma ansträngning. Det är ju en grym förbättring måste jag säga. Underbart att man kan bli bra på att springa enbart genom att träna cykling... Shit! Ovan syns pulskurvan från loppet, plattan i mattan som sagt...

Bild på mig precis innan målgången. Är man inte snabbast kan man åtminstone vara snyggast! Bilden är tagen av världens bästa syster, tack!


Efter loppet blev det nedvarvning, stretchning och dusch. Sedan åkte vi till nya Naturum vid Skuleberget och åt lunch. Jag tog pastasallad med kyckling och örtdressing. Grymt prisvärt och väldigt gott. Årets bästa lunch enligt mig och då är alla Statoil-sallader inräknade ;).

Lite data från Höga Kusten Marathon:

Distans: 10548,75 km
Höjdmeter: 301 hm
Tempo snitt: 4:08 min/km
Snittpuls: 180 bpm
Tid (egen): 43:38:6
Tid (officiell): 43:42
Antal startanden: 155
Placering: 18

För mer info om Höga Kusten Marathon, klicka här.

Söndag, cyklade till Åstön och Skeppshamn igen. Totalt 90 km och 2:45 tim i sadeln. Dagen avslutades med en timme styrketräning på Friskis gym.


Måndag 13/8, ja den dagen tillhör inte träningsveckan utan utgör den första dagen i min vilovecka. Det passar bra med tanke på att det är dagen då jag fyller 30 år. Då får jag hjälp av min syster och av min sambo med att fixa och ordna inför kvällens bjudning.

Ni som känner mig och är trogna läsare av bloggen, arbetskamrater, cyklister och övriga vänner. Ja ni får gärna komma förbi på en bit tårta och lite skitsnack på måndag kväll (det räcker till alla). Strunta i presenterna, jag värdesätter umgänget mer. Kom som ni är, ta med er livskamrat och eventuella barn. Tårta och andra onyttigheter serveras någon gång mellan 19:00-19:30, välkomna!

Shit jag fyller 30 år och har aldrig varit i så här bra form!

/Rickard Mattsson