Torsdag 3/8
Den här dagen ägnade jag min tid åt att sköta om cykeln och göra den redo inför Storsjön Runt. Det var hög tid att lägga på nya däck, slangar och ny kedja inför de 190 km som skulle avverkas på lördagen. Dagen avslutades med att cykel, reservdelar och övriga tillbehör packades in i bilen.
Några bilder från torsdagen:
Ny kedja monterad och allt är kliniskt rent...
Nya däck och slangar monterades...
Och här är cykeln då den är helt klar inför Storsjön Runt...
Fredag 4/8
På fredagen var det helvila på schemat. Jag förberedde det mesta i form av mat och packning inför lördagens resa upp till Östersund. På kvällen blandades det energidrinkar i vätskeryggsäcken och i mina vattenflaskor. Eftersom 190 km var en helt ny distans för mig var jag lite fundersam över hur mycket dryck och mat jag skulle behöva ha med mig. Jag kikade på vädret för att få en uppfattning om värmen och insåg att det skulle bli rätt varmt under loppet. Efter mycket funderande och testande av olika kombinationer av vätskesystem valde jag att köra loppet med 3 liter vätska i min camelback samt 1,5 liter i flaskorna på cykeln. Mina beräkningar och tidigare erfarenheter sa mig att jag borde klara minst 110 km på vätskan i ryggsäcken och resterande 80 km på de två flaskorna jag hade på cykeln. På kvällen blev det till att gå och lägga sig tidigt inför den hårda lördagen.
Lördag 5/8
Jag vaknar klockan 04:00 av att väckarklockan ringer. Vid det laget är jag inte alls utsövd. Jag hade sovit väldigt oroligt under natten och fått sammanlagt två timmar sammanhängd sömn, vilket förmodligen skulle komma att märkas under dagens lopp. Jag åt en stadig frukost och klockan 05:15 startade resan mot Östersund. Vi var framme i Östersund redan strax före 07:00 vilket var skönt. Då vi kom fram till ishallen där starten skulle gå började jag montera ut och ihop cykeln samtidigt som jag åt en kompletterande frukost.
Bild från frukosten:
Klockan 07:50 var jag färdig för starten som skulle gå 08:00. Det blev inte mycket till uppvärmning före loppet men som tur var startade loppet med att vi blev eskorterade av polis ut ur Östersunds centrum. Det var tur för min del då dessa kilometrar fick fungera som uppvärmning för mig. Totalt var det cirka 150 cyklister som startade i årets upplaga av Storsjön Runt.
När vi blev släppta av polisen var det fullt ös som gällde. Jag hade redan innan loppet förberett mig mentalt på detta då jag misstänkte att det skulle vara många bra cyklister som deltog. Under de första milen blev det ganska ryckig körning men jag kunde ändå hålla mig i ledarklungan utan större problem. Efter 35 km gjorde jag min första kontroll av benens status och ställde mig upp för ett kort ögonblick. Jag märkte då att jag redan var stum i benen och insåg snabbt att det här loppet skulle bli hårt...
När vi hade kört runt 40 km av loppet blev det lite dispyt i klungan. Som jag förstod det var det en av deltagarna som hade blivit omkörd på insidan i klungan och det gillades inte så killen som genomförde detta illdåd fick sig en rejäl avhyvling..
Efter 50 km gjorde jag min andra kontroll av benens status, jag ställde mig upp och till min förvåning hade stumheten i benen släppt. Lysande tänkte jag och körde vidare i högt tempo i ledarklungan.
Vid 110 km blev jag lite hungrig och tog då en energikaka som jag hade tagit med mig ifall hungern skulle visa sig. När vi hade kört 130 km tog vätskan i min ryggsäck slut så då blev det till att klara sig på flaskorna på cykeln de sista 60 km in mot Östersund.
Vid 150 km började tempot svaja i ledarklungan. Jag tolkade detta som att många var trötta och slitna. Jag gjorde min tredje kontroll av mina ben och kunde snabbt konstatera att de åter hade blivit stumma vilket inte var bra med 40 km kvar av loppet.
Efter ytterligare 25 km gjordes ett lyckat försök att bryta sig lös från klungan. Två cyklister seglar iväg med mig och många andra i hasorna. Tyvärr fick jag och de andra ge upp försöken att komma ikapp. Det bildades några mindre klungor framför det som tidigare var ledarklungan. Jag låg tillsammans med två andra killar och körde i högt tempo i en lång uppförsbacke. Killen som låg längst fram tog ut sig själv och droppade av. Jag och den andra killen fortsätter uppför backen som nu nästan är slut. När killen framför mig börjar bete sig konstigt och plötsligt sänker hastigheten väljer jag att köra om honom på höger sida för att själv kunna komma vidare och hålla avståndet till klungan bakom mig. Precis då mitt framhjul passerar den andra killens bakhjul vrider han på huvudet snett ned åt höger och spyr så jag får lite på mitt ben då jag kör förbi honom. Tydligen hade den killen tagit i lite mer än vad han klarade av den dagen...
Efter ett tag kom jag ikapp en kille som körde i ganska bra fart, vi växeldrog in mot målet men efter ett tag insåg vi att vi kört fel någonstans... Vi blev tvungna att ta en omväg på några kilometer för att komma tillbaka till målet vid ishallen. När jag äntligen kom i mål den här dagen var det en stor lättnad. Jag hade haft en tung dag men ändå lyckats rätt bra med min taktik och styrka.
Då jag efter loppet analyserade datat från min pulsklocka såg jag att jag inte alls fått samma pulssvar denna dag som jag brukar få. Om detta berodde på den dåliga sömnen eller något annat är jag lite osäker på men jag ska försöka att dra lärdom av effekterna och vända det till något positivt.
Syftet med att delta i loppet var dels att testa på en längre distans men även att hitta svagheter hos mig själv som jag kan arbeta vidare på under vinterhalvåret.
Resultat:
Distans: 190 km
Höjdmeter: 1165 meter
Medelklättring: 1 %
Maxklättring: 7 %
Medelhastighet: 37,7 km/h
Maxhastighet: 60,4 km/h
Snittkadens: 97 varv/min
Maxkadens: 131 varv/min
Temperatur: 22-26 grader
Snittpuls: 152 slag/min
Maxpuls: 189 slag/min
Energiförbrukning: 3915 kcal
Minuter per kilometer i snitt: 1:35 min
Tid: 5 tim 2 min
Placering: 9 (tror jag)
/Rickard Mattsson
2 kommentarer:
Grattis till en väl genomförd tävling. Tråkigt att du körde fel på slutet. Ville egentligen kommentera det du skrev om Alnötrampens elitgrupp som försvann i Bänkåsviken....Det var bara två elitåkare Kenneth från H-sand och Tom W (fd Sahipakka) som var elitåkare..vi andra fyra var bara motionärer.
//Crall
Bra kört på storsjön runt. Kul att läsa din blogg!
Vi ses säkert på broarna runt, det verkar bli en bra uppslutning från IF Castor.
Skicka en kommentar